Rapport innehållsförteckning - Arkus

de täta avstängningarna i tunnlarna med köbildning p.g.a. tät trafik. De övriga två tunnlarna
var inte lika svårt olycksdrabbade, men de är heller inte komplicerade på samma sätt.
En rad slutsatser kan dras från projektet. Nedan följer ett kort sammandrag:
I stort sett alla intervjupersoner hade mycket dålig kunskap om säkerheten i tunneln ifall det
skulle ske en olycka. De hade ingen aning om vad man ska göra och hur en utrymning går till.
Så som visats i andra undersökningar (Martens 2003 och 2006, Frantzich et al 2007,
Kecklund et al 2007, m.fl) tenderar man att inte vilja lämna bilen frivilligt, vilket kan vara
ödesdigert vid en brandolycka. Utbildning av både professionella trafikanter och i körkortsutbildningen
för vanliga bilförare när det gäller tunnelkörning är en viktig rekommendation
som PIARC förespråkar i sin rapport (2008). Förarnas beteende är viktigt – beteendet är en
reaktion på den fysiska miljön – men det är också viktigt att förarna har en grundläggande
kunskap om vad man bör ge akt på i tunnelsituationen.
Trafiksituationen vid in- och utfarterna till tunnlar i stadsmiljö blir ofta komplicerad.
Tunneln löser ett trängselproblem, men det blir ofta med snäva mått. Detta ger sällan optimala
förhållanden för trafikanterna. Dessutom visar all statistik att in- och utfartszonen i vägtunnlar
är den mest olycksdrabbade. Många av försökspersonerna efterlyste bättre skyltning och
möjlighet till orientering både vid in- och utfarterna. Flera deltagare önskade att en skylt som
upplyser om att det kommer en tunnel, skulle vara placerad så att man kunde välja en annan
väg. Särskilt tunnelfobiker var angelägna om att på detta sätt erbjudas en valmöjlighet.
Det var stor skillnad på de som körde i respektive tunnel första gången och de som kört där
många gånger. Ju mer komplicerad tunneln var desto större skillnad. De ovana hade fullt upp
med att orientera sig och klara av trafiksituationerna. De vana kunde berätta om trafikfaror
och situationer de upplevt vid tidigare tillfällen. De kunde också peka ut farliga och
svårbemästrade platser i och i anslutning till tunnlarna. Flera berättade om hur de kört fel ett
flertal gånger innan de lärt sig hitta vid in- och utfarterna i tunnlarna – och även i själva
tunnelsystemet när det gäller Södra Länken. Filbyten oroar bilförarna, både egna filbyten och
andra trafikanters riskfyllda beteende när de byter fil.
Vissa bilförare hade problem med bländningen. Att inte se något när man kommer in i en
mörk tunnel, eller att bländas av ljuset när man kör ut. Äldre har större problem med att
anpassa sig till den mörka tunneln. Ögat blir fysiologiskt sämre på att klara mörkerseende när
man blir äldre. Detta kan man förbättra genom stegvis starkare belysning vid in- och utfarter
anpassat till dagsljusets intensitet. Flera efterfrågade också ljusraster före tunnlar för att
minska ljusskillnaderna.
Stora och tunga fordon oroade många av försökspersonerna. Man vill inte gärna köra strax
bakom en långtradare eller en buss. Man vill inte heller gärna bli inträngd mellan stora fordon
och en bergvägg. Denna oro visade sig berättigad, då förhållandevis många olyckor i Södra
Länken berodde på slarviga filbyten med stora fordon inblandade.
Risken att bli trött och eventuellt slumra till när man åker i en lång och tråkig tunnel som är
monoton, var något som flera försökspersoner tog upp. Några försökspersoner kom även med
kreativa förslag till hur man skulle kunna göra tunnlarna lite mer omväxlande och intressanta.
Även tunnelfobikerna kommenterade monotonin och ansåg att den bidrog till att man blir
klaustrofobisk. Då kan konstnärliga inslag och annat som får en på andra tankar vara en tröst.
Skyltar som talar om hur långt det är kvar av tunneln var något som efterfrågades både av
vana tunnelbilförare och av de mer klaustrofobiska. De ansåg alla att det skulle bidra till
känslan av säkerhet om sådana skyltar fanns tillgängliga med jämna mellanrum i en biltunnel.
Någon tyckte att det var särskilt viktigt för den som sitter fast i en kö att kunna se var man
befinner sig i tunneln, för att undvika panikkänsla. Just kösituationen oroar många bilförare,
SÄKERHET I TUNNLAR. Hur upplevs säkerheten i tre biltunnlar? 14(125)