Rapport innehållsförteckning - Arkus

säkerheten hos unga personer jämfört med personer med körkort. Fanns det en större oro, eller
en större omedvetenhet? Oroar de sig för samma saker? Tre fokusgruppsmöten hölls i
Göteborg, då ungdomarna fick se filmade sekvenser av Götatunneln och först fritt
kommentera vad de såg – och därefter ställde projektledaren ett antal frågor om deras åsikter,
baserat på den strukturerade intervjuns frågeställningar. Det var en grupp med 16
femteklassare på Ramsdalsskolan, en grupp med 10 gymnasister på Schillerska gymnasiet och
en grupp med 10 arkitektur- och samhällsbyggnadsstudenter på Chalmers som deltog.
Fokusgruppsmötena filmades i sin helhet och dokumenterades också via ljudupptagning i
bandspelare separat. Utdrag ur det filmade materialet från fokusgruppsmötena i Göteborg
visades på ett referensgruppsmöte. Referensgruppen efterlyste då en jämförelse mellan de tre
tunnlarna. Vilken av de tre upplevs som säkrast? Ytterligare ett fokusgruppsmöte
arrangerades då i Stockholm på KTH med 10 studenter från samhällsplanerarlinjen. De fick se
filmsekvenser från alla tre tunnlarna och kommentera och jämföra dem. Även detta filmades i
sin helhet. Bland studenterna på KTH var det en relativt stor andel som hade körkort och som
hade erfarenhet av att köra i Södra Länken, någon hade även kört i Götatunneln.
Intervju med tunnelfobiker som tittar på tunnelfilm och kommenterar sina intryck.
Intervjuer med två tunnelfobiker
Under projektets gång har vi sökt efter kontakt med någon eller några personer med
tunnelfobi, för att få deras synpunkter på säkerheten i tunnlar. Vad skulle kunna få dem att
ändå försöka åka i en tunnel? Eller är det omöjligt? Vad är det som ger dem panik?
En fråga man måste ställa sig här är vad som egentligen är tunnelfobi. Vår enkla definition
av begreppet är att den som själv upplever panik och fasa vid färd i tunnel och enligt sin egen
bedömning inte beter sig rationellt i trafiken, har tunnelfobi. Enligt tidigare undersökningar är
det ca 4 % av befolkningen som helt undviker att åka i biltunnlar. Det är osäkert hur många av
dessa som verkligen upplever panik och skräck när de konfronteras med tunnelsituationen. De
som har ”tunnelskräck” kan ofta ha annan psykisk problematik som tvångssyndrom och
panikångest i kombination med denna uttalade fasa för att bli instängd i en tunnel. Att aktivt
undvika att åka i tunnlar är ett sätt att hantera tunnelfobi och i dagens samhälle när
stadstrafiken innebär fler och fler biltunnlar, kan fobin lätt bli ett handikapp.
SÄKERHET I TUNNLAR. Hur upplevs säkerheten i tre biltunnlar? 42(125)