Rapport innehållsförteckning - Arkus

Olyckor som skett i tunnlarna kontra upplevd risk
För att i någon mån kontrollera ifall försökspersonernas uppfattningar om trafikfaror i de tre
tunnlarna är realistiska har vi gjort en sökning på Internet för att hitta omskrivna olyckor i de
tre respektive tunnlarna. En förfrågan har också sänts till Transportstyrelsen,
Vägverket/Trafikverket och Räddningsverket för att fånga upp de olyckor som inträffat.
Myndigheternas redovisning av olyckor är inte 100-procentigt samordnad och tillförlitlig,
men de fakta vi fått fram visar ändå tendensen relativt tydligt. De olyckor som rapporteras till
STRADA 4
är trafikolyckor med personskada som rapporteras av polisen eller akutsjukvården.
Inga egendoms- och plåtskador rapporteras således. 79% av landets sjukhus rapporterar till
STRADA. Problemet i Stockholm är att inte alla sjukhus i regionen rapporterar till STRADA,
bland annat deltar inte Danderyds akutsjukhus till rapporteringen. I Göteborgsregionen är
rapporteringen mer heltäckande.
Olycksstatistiken kan också jämföras med den norska undersökningen (Amundsen &
Engebretsen, 2008) där man konstaterat att infartszonerna, 50 meter före tunneln och 50 meter
in i tunneln, är de mest olycksdrabbade. De konstaterade vidare att tunnlar i städer är mer
olycksdrabbade. De har tätare trafik och mer köbildning. De har också mer komplicerade
trafikförhållanden i infartszonen. Det deras rapport inte tar upp är hur olycksförhållandena är
då tunnlarna har påfartszoner inne i tunneln.
Amundsen & Engebretsen visar i sin undersökning att det finns ett samband mellan
horisontalkurvaturen och olycksfrekvensen. Olycksfrekvensen sjunker när radien ökar. I djupa
undervattenstunnlar sker en del olyckor som antagligen har att göra med att det är brant
nedförslut och att hastigheten då blir för stor.
Södra Länken
Södra Länken är mest olycksdrabbad och i en sökning i STRADA som gjorts för åren 2003-
2009 finns 131 olyckor rapporterade. Alla olyckor rapporteras inte till STRADA och därför
får man anta att antalet olyckor är väsentligt högre. Till exempel finns inte brandolyckan
2008, då en lastbil fattade eld, med i deras redovisning, då det vare sig innebar trafikbrott eller
personskador. De 131 rapporterade olyckorna ger ett medeltal av 18 olyckor per år – att
jämföra med att man under projekteringen beräknade 6 olyckor per år. En bedömning gjord
utifrån driftsstatistik från andra tunnlar, tunnlar som inte var lika komplicerade som Södra
Länken. Utgångspunkten var då en prognostiserad ÅDT (årsdygnstrafik) på 70 000
fordon/dygn, utfallet idag är en ÅDT på 100 000 fordon/dygn.
Denna sammanställning är inte fullständig. Det har varit svårt att få fram heltäckande
redovisning av olyckorna i Södra Länken och med tanke på att det sker många olyckor i
tunnelsystemet vore det angeläget att göra en mer detaljerad studie och utvärdering av Södra
Länken. Sannolikt bör man då inte utgå från STRADA utan från de incident- eller
händelserapporter som görs på larmcentralen. Där noteras vartenda stopp och då behöver man
göra en kvalificerad analys av vad som är olyckor och vad som är andra typer av stopp i
trafiken.
När man talar om den upplevda säkerheten i tunnlar, så upplever många en otrygghet när det
köar eller är stopp och man egentligen inte vet varför. Det kan räcka med att en bil får
motorstopp och rullar in på vägrenen, så blir det köer utan att det hänt en olycka. Den
informationen är kanske viktigare än hur många personskadeolyckor som inträffar, om man
ska hantera upplevelsen av säkerhet i tunnlar.
4 STRADA är ett informationssystem för data om skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet. Systemet
bygger på uppgifter från både polisen och sjukvården. Namnet är en förkortning av Swedish Traffic Accident
Data Acquisition. Transportstyrelsen är sedan 2009 huvudman för STRADA.
SÄKERHET I TUNNLAR. Hur upplevs säkerheten i tre biltunnlar? 56(125)