Rapport innehållsförteckning - Arkus

dena vid infarten till tunnlarna och vid utfarten kommenterades av försökspersonerna. De som
hade problem, hade främst svårighet med att vänja sig vid mörkret i tunneln. Den kraftiga
belysningen vid infarterna dagtid, som i vissa tunnlar anpassas efter soligheten ute, uppskattades
av försökspersonerna. Någon enstaka försöksperson hade problem med det starka ljuset
vid utfarten från tunneln.
Vädrets och klimatets påverkan på tunnelkörningen ansåg de flesta vara liten och obetydlig.
Flera påpekade att det är skönt att komma in i en tunnel när det regnar och snöar, och slippa
nederbörden. Enligt forskningen (Asmussen & Engebretsen, 2008) sker ju många olyckor vid
infarten till tunnlar där snö och is kan göra väglaget halt. Även olycksstatistiken från Södra
Länken visar på att flera olyckor orsakats av sladdande bilar vid infarten. Här underskattar
med andra ord försökspersonerna vädrets inverkan och betydelse för säkerheten i tunnlar.
Upplevelsen av kvaliteten på luften i tunneln och risken att få i sig avgaser är något som påverkar
många tunneltrafikanter negativt. Flera stänger av luftintaget i bilen för att inte få in
avgaser. Några blev oroliga när de såg fläktarna i taket och oroade sig för att de stod stilla och
därmed inte förde ut avgaserna. De hade ingen kunskap om hur fläktsystemet fungerade och
att stillastående fläktar betyder att luften är bra. Damm i tunnlarna irriterade flera och man
kommenterade problemet med årstidsväxlingarna med mycket damm och smuts under vinterhalvåret.
Luftkvaliteten, avgaser och dammpartiklar oroar trafikanterna även i andra undersökningar
(Lauvland 1990, SVEBEFO 1997). En dammig smutsig tunnel upplevs som tråkig
och sikten blir sämre. Ljuset reflekteras sämre mot ljusa väggar och tak när de är gråsmutsiga.
Detta kunde vi konstatera både i Götatunneln och i Södra Länken. I Törnskogstunneln är
väggarna redan mörka, och där upplevde inte försökspersonerna att det var nedsmutsat på
samma sätt. Även trafikskyltarna blev svårlästa när de var nedsmutsade. Troligen blev sikten
sämre av att ljuskällorna också var smutsiga.
Kösituationen i en tunnel upplevs av alla försökspersoner som mycket obehaglig. Den är
också en vanlig orsak till s.k. upphinnandeolyckor, den i särklass vanligaste olycksorsaken i
Södra Länken. Man väljer tunnelfärd för att det ska gå fort och smidigt, och då blir
kösituationen särskilt irriterande. Vid köbildning är det också många som känner sig
instängda och får panikkänslor och klaustrofobi. Man oroar sig för avgaser och att bli fast i
tunneln.
Monotoni i långa tunnlar är ett säkerhetsproblem som en del försökspersoner tog upp. När
tunneln är tråkig och monoton riskerar man att tappa orienteringen och kan lätt missa avfarter.
Den trista belysningen som ger en enahanda blinkande upplevelse bidrar till monotonin.
Risken att somna till påpekades av ett par försökspersoner. Detta problem tas också upp av
Flø och Jenssen i studier kring utformningen av långa tunnlar, Lærdalstunneln, Rogfasttunneln
och Quinling Shognantunneln i Kina. Vid en körsimulatortest i en lång och tråkig tunnel
var det flera testpersoner som blev trötta och sömniga, en somnade och vaknade till när han
körde mot en kantsten. (Flø & Jenssen, 2007)
Den konstnärliga utformningen av en tunnel kan i hög utsträckning påverka och bryta en
monotoni. Både i Götatunneln och i Södra Länken fungerar det mycket bra i detta avseende
och uppskattades av de flesta försökspersonerna. I Törnskogstunneln fanns inga sådana inslag.
Utformningen av tunnelportalen vid infarterna var det ytterst få som kommenterade spontant,
ändå har man i alla tunnlarna lagt ned en hel del arbete på denna utformning för att skapa en
god vägarkitektur. Den estetiska upplevelsen av tunnlarna var ganska positiv, även om vissa
SÄKERHET I TUNNLAR. Hur upplevs säkerheten i tre biltunnlar? 68(125)