Rapport innehållsförteckning - Arkus

PIARC (World Road Association) gav ut en rapport 2008 kring säkerhet i tunnlar, som ger en
mycket bra sammanställning kring problematiken: Human Factors and Road Tunnel Safety
Regarding Users. (PIARC, 2008) En rapport som syftar till att ge ökad förståelse för
användarbeteende i vägtunnlar, vad gäller såväl vanliga som mer kritiska situationer, samt att
ge rekommendationer baserat på detta för utformning, drift och underhåll av tunnlarna.
Rapporten utgår från en FN- rapport Recommendations of the Group of Experts on Safety in
Road Tunnels, (UN/ECE, 2001) och undersöker vilka ytterligare åtgärder som bör övervägas,
då man använder kunskaper från områdena ”human behaviour” och ”human factors”, vid
vägtunnelutformning.
I rapporten jämförs minimisäkerhetsåtgärderna från EU-direktiven, med resultat från en egen
”human factors”-studie och de riktlinjer som olika länder använder för utformning, underhåll
och drift av vägtunnlar. De huvudsakliga slutsatserna är att människors beteende bör beaktas
vid utformning, drift och underhåll av vägtunnlar, att förare behöver få bättre vetskap om hur
de ska bete sig i tunnlar vid olyckstillbud samt att information som ges till förare bör vara
kortfattad, tydlig och lättigenkännlig. Vidare bör det, om möjligt, inte finnas information som
skyltar och signaler på vägsträckan ca 150-200 meter före en tunnel. Då åtskillig forskning
kring säkerhet i tunnlar pekar på att tunnelmynningar och vägsträckan närmast mynningen i
tunnelns båda ändar är den mest olycksdrabbade är denna rekommendation välgrundad. Ändå
är det så, åtminstone i Sverige, att det är just på den sträckan som information om att man
närmar sig en tunnel och annan relevant information är placerad.
De nordiska vägmyndigheterna har tillsammans genomfört ett projekt inom NordFoU
samarbetet och sammanställt en rapport Utvärdering av EU-projekt om vägtunnelsäkerhet
(Appel, Høj, Ingason, Opstad & Anderberg, 2009). Rapporten är en resumé och analys av de
nio EU-projekten UPTUN, FIT, ERS2, DARTS, SAFE T, SAFE TUNNEL, SIRTAKI,
VIRTUAL FIRES och STOA och den leder fram till ett antal förslag till områden för
fördjupade studier. Deras rekommendationer för ytterligare forskning innehåller bland annat
tankar kring kunskap om det mänskliga beteendet i tunnlar. Man förordar ytterligare
undersökningar av hur tunnelanvändare kan styras till rätt beteende i händelse av brand och
liknande i tunnlar. Det bör etableras ett samspel mellan brandscenarier och mänsklig respons
att användas i riskanalyser. Forskningen visar ett sammanhang som inte är implementerat i
dagens praxis, enligt dem. En bättre förståelse för mänskligt beteende är avgörande för att
finna optimala säkerhetslösningar, konstaterar projektgruppen. I rapporten gås ett antal EUprojekt
igenom med avseende på ett antal temaområden; brandsäkerhet, trafikantsäkerhet,
konstruktionssäkerhet och drift. Avsnittet om trafikantsäkerhet behandlar bl.a. ”human
response”. Det är främst UPTUN WP3 (Work Package 3) som behandlar mänskligt beteende.
Där refereras erfarenheter från simulerade tunnelbränder och man rekommenderar ytterligare
undersökningar av mänskligt beteende vid tunnelbrand. Hur kan tunnelanvändare ledas till att
handla rätt? Och hur kan optimalt handlande aktiveras och övervakas? WP3 visar också på
vikten av att tunneloperatörer och räddningstjänst har god kunskap om hur en tunnelbrand
eller olycka ska hanteras. De pekar också på att professionella chaufförer bör veta hur man
ska handla och föregå med gott exempel.
Arkus har ett mångårigt samarbete med Vägverket/Trafikverket och Arkus medlemmar, som
är arkitektföretag, har genomfört en lång rad projekt där vägarkitektur och gestaltning av den
byggda vägmiljön är i fokus för de olika undersökningarna. Nyligen gav Arkus ut en rapport
Ljussättning av broar och tunnlar (Westholm et al, 2009) som behandlar en del frågor kring
den fysiska utformningen av tunnlar, och som har bäring på de frågor om trygghet och
säkerhet som vi arbetar med. Den är ett exempel på en Arkusrapport som kan vara en
handledning för den som vill förbättra säkerheten ur just belysningssynpunkt i en vägtunnel.
SÄKERHET I TUNNLAR. Hur upplevs säkerheten i tre biltunnlar? 22(125)