Kommunfullmäktiges protokoll 20120315 - Östersunds kommun

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
Bakgrund
I denna rapport ges en beskrivning av hälsoläget i kommunen och av de faktorer som påverkar
hälsan för olika grupper i befolkningen. Hälsoläget är överlag bra både i Sverige och i
Östersunds kommun, men det kan bli bättre. Det finns påtagliga skillnader i hälsa mellan
olika grupper i samhället som bör uppmärksammas. I välfärdsredovisningen redovisas därför
uppgifterna i den mån det går efter kön, ålder, kommundelsområde mm.
De uppgifter som redovisas i välfärdsredovisningen speglar den lokala utvecklingen och ska
vara möjliga att påverka lokalt. Uppgifterna i välfärdsredovisningen syftar till att ge en bred
överblick av folkhälsoläget i kommunen, men de levererar inte några enkla svar eller
odiskutabla sanningar. Bakom många av resultaten finns komplexa orsakssamband som
behöver diskuteras och lyftas upp för att hitta bra åtgärder.
För några av resultaten finns jämförelser med riket. Det är värdefullt då det ger en
fingervisning om hur Östersunds kommun ligger till i jämförelse med andra, men
jämförelserna måste ses med försiktighet då landets kommuner kan se väldigt olika ut. Det är
dessutom inte självklart att kommunen ska känna sig nöjd eller missnöjd för att man ligger bra
eller dåligt till i förhållande till andra, utan värderingar måste hela tiden göras utifrån vilken
målbild som finns i Östersunds kommun och utifrån de förutsättningar som finns här.
Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?
• Alla människor har lika värde och varje individ ska ha möjlighet att nå en god hälsa
och livskvalitet.
• Med ett aktivt folkhälsoarbete minskar förekomsten av våra vanligaste folksjukdomar,
som hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, skador och psykisk ohälsa.
• En förbättrad folkhälsa kan ge stora besparingar.
• Ohälsosamma levnadsvanor och olycksfall kostar samhället minst 120 miljarder
kronor per år.
• Det finns ett ömsesidigt samband mellan hälsa och ekonomisk tillväxt.
• Sverige har åtagit sig att arbeta för en bättre folkhälsa genom policybeslut på nationell
och internationell nivå.
• De faktorer som orsakar ohälsa inom folkhälsoområdet är alla möjliga att påverka
genom politiska beslut och individuella val (Statens folkhälsoinstitut, 2010).
Nationell inriktning på folkhälsoarbetet
Det övergripande målet för folkhälsoarbetet i Sveriges är ”att skapa samhälleliga
förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen”. Folkhälsa handlar om
allt från individens egna val och vanor till strukturella faktorer som yttre miljöer och
demokratiska rättigheter i samhället. Inom folkhälsopolitiken finns elva målområden som
utgångspunkt för folkhälsoarbetet nationellt, regionalt och lokalt (Regeringen, 2008):
1. Delaktighet och inflytande i samhället
2. Ekonomiska och sociala förutsättningar
3. Barns och ungas uppväxtvillkor
4. Hälsa i arbetslivet
5. Miljöer och produkter
6