Kommunfullmäktiges protokoll 20120315 - Östersunds kommun

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
En jämlik hälsa
Den nationella folkhälsopolitiken syftar till att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika
villkor. Enligt folkhälsopolitiken ska de befolkningsgrupper som har den sämsta hälsan
särskilt uppmärksammas. Befolkningen i Sverige har som helhet fått en bättre folkhälsa under
de senaste decennierna, men stora sociala skillnader i hälsa, i alla åldrar och oavsett kön,
kvarstår och har i vissa avseenden ökat. Denna skillnad är med några få undantag till de
mindre gynnade gruppernas nackdel. Skillnaderna i hälsa pekar också på att det är möjligt att
åstadkomma en bättre folkhälsa och hälsoläget för de bäst ställda grupperna borde vara en
rimlig ambitionsnivå också för de övriga gruppernas hälsa. Det är möjligt att minska
skillnaderna i hälsa (SKL m.fl., 2009).
Innehåll i välfärdsredovisningen
I denna välfärdsredovisning visas utvecklingen av de prioriterade områden för
folkhälsoarbetet under perioden 2009-2011 över tid. (Se avsnittet ”Inriktning på
folkhälsoarbetet i kommunen”, sid. 8) Eftersom folkhälsoarbete oftast är långsiktigt och
resultaten av många åt gärder inte syns förrän flera år senare, är det svårt att säga att de
åtgärder som genomförts under dessa år har haft direkt effekt. Åtgärderna har dessutom pågått
under hela 2011 vilket är längre än vad uppgifterna i välfärdsredovisningen sträcker sig till.
Däremot går det att få en bild över vilket håll utvecklingen inom områdena rör sig i.
Kommunens prioriterade har koppling till de nationella målområdena, vilket anges först i
varje kapitel tillsammans med vilka indikatorer som redovisas för området. Dessa indikatorer
visar på invånarnas hälsa eller faktorer som påverkar deras hälsa. Några av indikatorerna
benämns basindikatorer då dessa är särskilt strategiskt viktiga för folkhälsan. Varje indikator
följs av en beskrivning av vilket samband den har med hälsan. Det är viktigt att poängtera att
dessa förhållanden inte alltid gäller på individnivå utan det är generella samband som
beskrivs, vilka har studerats på befolknings- eller gruppnivå. Därefter kommer resultat över
hur förhållandena ser ut just i Östersunds kommun, och i vissa fall i Jämtlands län. Dessa
resultat kommenteras sedan under varje indikator.
Välfärdsredovisningen är tänkt att användas som ett diskussionsunderlag för hur vi
tillsammans kan skapa bra förutsättningar för en god hälsa hos kommunens medborgare. På
flera ställen finns rutor med frågor att diskutera som kan stimulera diskussioner i nämnden,
ledningsgruppen eller i personalgruppen.
Välfärdsredovisningen har tagits fram av gruppen utvecklingsforum folkhälsa. Representanter
från kommunens olika verksamheter, landstinget och gymnasieförbundet har medverkat i
diskussionerna kring resultaten och innehållet i kommentarerna. Exempelvis har
representanter från elevhälsan kommenterat resultaten, vilka benämns ”elevhälsan” i
kommentarerna.
Uppgifterna till Välfärdsredovisning 2011 är hämtade från ett antal olika
enkätundersökningar: elevenkäterna ”Hälsosamtal i skolan” och ”UHU-enkäten” samt
befolkningsenkäten ”Hälsa på lika villkor” (se förklaringar nedan). Andra uppgifter är
hämtade ur databaser och statistik från olika myndigheter samt från kommunens och
landstingets egna verksamheter.
9