Kommunfullmäktiges protokoll 20120315 - Östersunds kommun

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
Kommentarer
Östersund har över tid en något högre andel elever än riket som gått ut grundskolan med
behörighet till gymnasiets nationella program, med undantag från 2010 då Östersund ligger
något under rikets snitt (enligt tabell 2). Enligt Skolverkets uppgifter har Östersund minskat i
andel elever som är behöriga till gymnasiet genom åren. Behörighet till gymnasiet har hittills
speglats av resultaten från tre ämnen, och för att få en helhetsbild över elevers möjligheter och
hur Östersund ligger till i jämförelse behöver man titta på fler uppgifter än så. Det är dock
godkänt i dessa tre ämnen som har varit avgörande för om eleverna har kommit vidare till
gymnasiets nationella program eller inte. Enligt Skolverkets uppgifter är det redan tidigare
drygt 10 procent varje år som inte når behörighetsnivån, vilket motsvarar drygt 50 ungdomar
per år. Att gå vidare till gymnasiet har mycket stor betydelse för ungdomarnas framtida
utveckling i livet i form av arbete, inkomst, hälsa med mera och det innebär även en stor
samhällsekonomisk vinst. Från och med 2011 räknas behörigheten på ett nytt sätt och ställer
krav på godkänt i betydligt fler ämnen än tidigare, vilket visas i tabell 3.
Att diskutera:
• Hur kan vi samverka för att stötta riskutsatta barn och ungdomar som har
svårast att klara skolan? Vilka olika aktörer kan bidra i detta arbete?
• Det finns forskning på vad som kännetecknar en bra skola och hur eleverna
lyckas med skolprestationer och samtidigt trivs och mår bra. Hur kan
Östersund ta till sig dessa erfarenheter?
• Östersund har jobbat aktivt med bland annat inkludering i skolan, hjälp med
läxläsning och en bred elevhälsoverksamhet. Hur kan vi bibehålla och utveckla
ett gott klimat i skolan trots besparingstider?
• Den nya läroplanen innebär krav på godkänt i betydligt fler ämnen än tidigare.
Hur kan kommunens skolor möta detta krav?
• Vilken behörighetsnivå är det rimligt för Östersund att sikta på i jämförelse
med riket, med tanke på vilka förutsättningar barn i kommunen har?
Skolk
Längre utbildning främjar hälsa och hälsorelaterade beteenden i vuxen ålder. En hög frånvaro
minskar förutsättningarna för att klara skolan. Motivet för att motverka skolk är i första hand
att medverka till att unga människor, rent allmänt, får så goda livschanser som möjligt (FHI).
Barn och unga i Östersund
Under vårterminen 2011 så hade eleverna i åk 8 i snitt knappt 8 timmars okänd frånvaro per
elev. Det är ett stort glapp mellan olika skolor, vilket kan bero på hur flitigt frånvaron
rapporteras in i systemet. Storsjöskolan ligger enligt denna inrapportering bäst till på 3
timmars okänd frånvaro i snitt per elev, medan Parkskolan, Torvallaskolan, Treälven och
Ängsmon ligger på över 11 timmar i snitt per elev.
Kommentarer
I den nya läroplanen ställs det större krav på att inrapportera frånvaro och elevhälsan menar
att det har skett en förbättring av detta under hösten. Det är även mer restriktivt med att ge
giltig ledighet, vilket ger signaler om hur viktig skolan är. Lärarna är skyldiga att kontakta
22