Kommunfullmäktiges protokoll 20120315 - Östersunds kommun

§ 37, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: Miljöredovisning 2011, 2012-01-27
Uppföljning av miljömålen
Inför arbetet med budgetdirektiv fastställs inriktningsmålen av kommunfullmäktige och anges i budgetanvisningarna.
Varje nämnd beslutar och föreslår effektmål som sedan fastställs av kommunfullmäktige när budgeten
antas. Uppföljning av miljöaspekterna görs varje år. Kommunfullmäktige följer upp måluppfyllelsen i budgetuppföljningarna
och årsredovisningen. Arbetet med styrning och uppföljning av miljömålen är integrerad i den
kommungemensamma budgetprocessen.
MILJÖMÅL OCH RESULTAT
Här redovisas uppföljning av inriktningsmålen på en övergripande nivå.
1. LUFT OCH KLIMAT
Mål
Utsläppen av luftföroreningar liksom växthusgaser minskar. Utsläppen av växthusgaser minskar med
60 % till 2020 i jämförelse med 1990.
Resultat
Resultatet av mätningarna av luftföroreningar säsong 2010/11, visar på en bra luftkvalitet och miljökvalitetsnormerna
klaras. Den nedåtgående trenden har dock avstannat och för kvävedioxider ses en
ökning de senaste åren. Utsläppen av växthusgaser i Östersunds kommun har minskat med ca 38 %
mellan 1990 - 2009, enligt uppgifter från SMED .
Miljömålsportalen 2011: Det är mycket svårt att till år 2050 skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet
om begränsad klimatpåverkan. Tillståndet i miljön förändras i en negativ rikting. Det nuvarande nationella delmålet
om utsläpp av växthusgaser ersätts av två etappmål: begränsad ökning av den globala medeltemperaturen
till 2 grader C och koncentrationen av växthusgaser stabiliseras på högst 400 ppm koldioxidekvivalenter. Till år
2020 ska utsläppen av växthusgaser i Sverige, från verksamheter som ligger utanför systemet för handel med
utsläppsrätter, minska med 40 procent jämfört med 1990.
Utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka i snabb takt och den globala medeltemperaturen ökar. Nya forskningsrön
tyder på att klimatförändringarna går ännu snabbare än vad vi tidigare trott. Skyfall och värmeböljor
kommer att inträffa oftare och med högre intensitet. Forskare har visat att atmosfärens innehåll av metan (kraftigare
växthusgas än koldioxid) har ökat och dikväveoxid (lustgas) släpps ut i högre omfattning än man trott.
2009 fördes förhandlingar om ett nytt globalt klimatavtal i Köpenhamn för att ersätta Kyotoavtalet som löper ut
2012, och i december 2011 fördes förhandlingar i Durban som dock inte utmynnade i något bindande avtal.
Siktet är att ta fram ett nytt avtal.
EU-kommissionen har lanserat ett klimatinitiativ som innebär att företrädare för Europas städer och regioner
ansluter sig till ett avtal - Borgmästaravtalet för innovativa energistäder. Städerna åtar sig i och med undertecknandet
av avtalet att gå längre än EU:s mål när det gäller att minska koldioxidutsläppen. Östersund undertecknade
Borgmästaravtalet 2009. Ca 1 000 europeiska städer/regioner har undertecknat avtalet och i avtalet finns
ett antal åtaganden:
1. Ta fram åtgärdsplaner för hållbar energi
2. Mobilisera det civila samhället i förvaltningsområdena så att de deltar i utvecklingen av åtgärdsplanen
3. Avge rapport om genomförandet
4. Dela med oss av våra erfarenheter och sprida information om avtalet
5. Anordna/organisera energidagar
6. Vi ska delta i och bidra till EU:s årliga borgmästarkonferens för hållbar energi i Europa.
Enligt forskarna räknar man med att klimatförändringarna kommer att gå snabbare i Norrland än globalt. Vi
antas få ökad sommarnederbörd med 4%, en minskning av antalet dagar med snötäcke med 45-75 , avrinningen
ökar liksom vegetationsperiodens längd. Förändringar i temperatur, nederbörd, vattenresurser m m påverkar
samhället och miljön och frågor om hur framtida extremväder påverkar dimensionering av anläggningar, fysisk
planering, räddningstjänstens arbete och beredskapsbehov i övrigt är viktiga. Länsstyrelsen har tagit fram en
5