Kommunfullmäktiges protokoll 20120315 - Östersunds kommun

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
Socialt stöd
Flera studier har visat att väl integrerade personer med starka band till familj eller omgivning
lever längre och har bättre hälsa samt en ökad kapacitet att återhämta sig från sjukdom än
socialt isolerade individer (FHI, 2010).
Barn och unga i Östersund
Tillgång till vuxen att prata med
100
%
90
80
70
60
Årskurs 4 pojkar
Årskurs 4 flickor
Årskurs 8 pojkar
Årskurs 8 flickor
Årskurs 1 i gy mn. pojkar
Årskurs 1 i gy mn. flickor
50
2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 2010/2011
Läsår
Figur 15: Andel elever i Östersunds kommun som uppger att de har någon vuxen som de kan
prata med om det som är viktigt för dem, under läsåren 2006/2007-2010/2011 (Hälsosamtal i
skolan).
Kommentarer
De allra flesta elever i Östersund har någon vuxen att vända sig till om de behöver någon att
prata med. Här är det ingen större skillnad mellan de olika årskurserna eller mellan pojkar och
flickor. Enligt en studie på svenska skolbarn visar att vännerna får allt större betydelse för
både pojkar och flickor med stigande ålder. Ju äldre ungdomarna blir, desto svarare får de att
prata med sina föräldrar om saker som bekymrar dem och desto lättare får de för att istället
prata med sina vänner (Statens folkhälsoinstitut, 2011e). När skolsköterskorna träffar elever
som har behov av att prata tipsar de alltid om kurator, ungdomsmottagning eller liknande. Det
finns stöd för dem som har behov.
I dagsläget finns det en manlig kurator och ingen manlig skolsköterska, vilket är en stor brist
för pojkar som kan tycka att det är lättare att prata med en man. Enligt UHU:s elevenkät så är
det samtidigt fler killar än tjejer som upplever att de finns någon på skolan man kan prata med
om problem, vilka även skulle kunna vara annan skolpersonal. Vuxna förebilder är något som
teknisk förvaltning diskuterar och försöker jobba med i sin personal på bland annat skolor.
Barnfattigdom (bas)
Studier har visat att barn i familjer som får långvarigt ekonomiskt bistånd är en särskilt utsatt
grupp i flera avseenden. De löper bland annat större risk för att hamna i missbruk och för att
utveckla psykisk sjukdom. Barn som vuxit upp i familjer med låga inkomster men som inte
fått ekonomiskt bistånd uppvisar inte samma överrisker för en sådan ogynnsam utveckling
26