Kommunfullmäktiges protokoll 20120315 - Östersunds kommun

§ 36, KF 2012-03-15 10:00 / §:s bilaga: VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011
2012-02-09
Bakgrundsfaktorer
Östersundsbon ur ett folkhälsoperspektiv
Koppling till nationella målområden
Målområde 2: Ekonomiska och sociala
förutsättningar
Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet
Redovisade indikatorer
Befolkningsstruktur
Utbildningsnivå (bas)
Arbetssökande (bas)
Ohälsotal (bas)
Inkomstnivå (bas)
Befolkningsstruktur
Medellivslängden i Sverige fortsätter alltjämt att öka och ökar mer bland män än bland
kvinnor, vilket gör att könsskillnaderna i medellivslängd minskar. Den främsta orsaken till
den ökande medellivslängden är att allt färre insjuknar i hjärt- och kärlsjukdomar, på grund av
minskad rökning samt lägre blodfetter och blodtryck, och bland dem som insjuknar har
dödligheten minskat kraftigt. I ett internationellt perspektiv är medellivslängden hög i
Sverige. En följd av ökad medellivslängd är att de äldres andel i befolkningen har ökat i mer
än ett sekel och beräknas fortsätta öka (Socialstyrelsen, 2009). Den ökande andelen äldre
kommer att ställa stora krav på samhället, inte minst ekonomiska. Därför är det angeläget att
satsa på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åt gärder som kan göra att behovet av
vård och omsorg skjuts upp och att funktionsnedsättningarna kommer senare (FHI, 2011a).
Östersund Jämtland Riket
Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor
0 - 17 år 9,8 9,3 9,8 9,4 10,5 9,9
18 - 64 år 30,8 31,2 30,5 29,1 31,1 30,1
65 + år 8,1 10,8 9,7 11,5 8,3 10,2
Tabell 1: Åldersfördelning i andel av den totala befolkningen i kommunen, länet och riket (31
dec 2010) (SCB).
Kommentarer
Östersunds befolkningsstruktur liknar till stor del rikets, medan Jämtland har en något äldre
befolkning. Precis som i övriga riket har Östersund en ökande andel äldre.
Att diskutera:
• Vilken planering och beredskap har kommunen för en ökad andel äldre i
befolkningen?
Utbildningsnivå (bas)
Det finns ett starkt samband mellan utbildningsnivå och hälsa. Siffror från Statistiska
centralbyrån (SCB) visar att lågutbildade betydligt oftare än högutbildade lider av ohälsa i
form av värk från rygg, nacke och leder eller besvär av ängslan, oro och ångest. Utbildning
kan påverka hälsan genom flera mekanismer, såsom lägre hälsorisker i arbetslivet, högre
inkomster och mindre ekonomisk utsatthet och stress. Utbildning kan också påverka hur
11