Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
UNDERSAGORNAS KRONOLOGI<br />
Efter foredrag hållet vid 9:de folklivs- och folkminnesforskarkongressen<br />
i Stockholm år <strong>1948</strong><br />
AV<br />
WALDEMAR LIUNGMAN<br />
Mer an ett sekel har forflutit sedan arkeologerna uppstållde sitt<br />
. „treperiodssystem": stenåldern, bronsåldern och jårnåldern. Nu<br />
synes tiden mogen åven for folkdiktsforskarna att på sitt område lågga<br />
in liknande perioder i det historiska skeendet. Perioderna synas låmpligen<br />
kunna begrånsas till fem och bora valjas så att ev. forekommande<br />
litteråra belågg snarare infalla i viss periods senare del ån i dess forrå.<br />
Det år nåmligen alitid svårare att beståmma en sagas hogsta mojliga<br />
alder ån dess lågsta. Perioderna bora vidare vara vål avgransade, ty<br />
sagorna kunna då, som produkter inom eller av resp. perioder; kronologiskt<br />
infogas i dessa med storre grad av sannolikhet. Namnen på perioderna<br />
ha lånats ur orientalisk och antik historia och forhistoria.<br />
I.<br />
Den åldsta perioden har jag kallat den homerisk-mykenska<br />
med en hitre grans vid omkr. år 700 f. Kr., medan den<br />
bortre gransen lam nats obestamd. Periodens kulturområde<br />
torde bora tånkas stråcka sig från Eufrats och Tigris kållor i oster till<br />
Grekland i våster, och från Svarta havets kuster i norr till Egypten i<br />
soder. Mycket långre torde icke heller den homeriska tankevårlden ha<br />
stråckt sig. Forbindelserna inom detta område gingo åtminstone under<br />
2:a årtusendet huvudsakligen i norr och soder.<br />
Till den homerisk-mykenska perioden torde vi kunna råkna bl. a.<br />
den kånda sagan om Bata och Anubis från papyrus d'Orbiney i Egypten.<br />
Den torde ha forefunnits åtminstone 1300 f. Kr. på det hittitiska
Change language