När södra Afrikas frihet var vår - The Nordic Documentation on the ...

More documents

Recommendations

Info

fentlig hemlighet att konkurrens och maktkamp snarare än samarbete präglade verkligheten. I april 1977 hölls en stor konferens i Lissabon, till vilken AAPSO hade lyckats få ZAPUs och ZANUs högsta ledning att sitta vid samma konferensbord – för första gången sades det. Av konferenstalen minns jag ingenting, det <strong>var</strong> ingen diskussion utan bara tal efter tal, färdigskrivna, pompösa, fulla av fraser. Vår censur av Nkomo och Mugabe Men däremot kunde vi från de nordiska solidaritetsrörelserna med <strong>vår</strong> samlade kraft få till stånd intervjuer med ZAPUs ledare Joshua Nkomo och med ZANUs ledare Robert Mugabe. Först kom Nkomo. Han utstrålade bilden av en landsfader. Han satt där med sin väldiga kropp i <strong>vår</strong> mitt, pratade men sade just ingenting. Snömos snarast. Sedan kom Mugabe. Strunta i Patriotiska fronten sade han, ge allt stöd åt oss. Om ZAPU och Nkomo gav han några spydiga kommentarer. Efter dessa intervjuer hade vi möte för att diskutera hur vi skulle förhålla oss till detta. Det bästa vi kan göra för Zimbabwes folk är att inte skriva något alls, föreslog jag, och detta antogs som handlingslinjen. Vi stödde ju enhetsförsöken inom Patriotiska fronten. Censur? Kanske, men vi ville inte spela med i ett spel som kunde bidra till ytterligare splittring. Min andra AAPSO-konferens (som jag inbjudits till på konferensen i Stockholm) hölls i Lusaka påskveckan i april 1979. I mitt tal förklarade jag att vi i Afrikagrupperna hade <strong>var</strong>it kritiska till Zambias stöd av Unita i Angola. Zambiska rege- ringens kontaktman till befrielserörelserna s<strong>var</strong>ade med självkritik från Zambias sida. Intet av detta kom med i dokumentationen av konferensen, som däremot återgav alla färdigskrivna frasrika tal. Rhodesisk militärattack Men om AAPSO-konferensen föreföll <strong>var</strong>a en pseudohändelse tyckte tydligen inte Rhodesia det. Smith-regimen tog tillfället i akt och ackompanjerade AAPSO-konferensen med attacker mot befrielserörelserna. Laserstyrda bomber från Mirage-plan fälldes mot ZAPU-ledares hem första dagen. Zambias president Kaunda blev vred, hötte med pekfingret och sade: »Dom har bombat Vietnam tusen gånger, låt dem bomba oss tusen gånger, men vi fortsätter.« Konferensens sista dag, långfredag, attackerade rhodesiska styrkor på natten och den tidiga morgonen det stora hus Nkomo hade fått från president Kaunda, som låg nära hotellet där de flesta konferensdeltagare <strong>var</strong> ink<strong>var</strong>terade. Ljudet av bazookas fick oss att tro att en militärkupp <strong>var</strong> på gång. Längre bort besköts Liberation Centre, ett område där befrielserörelserna hade kontor. Det spreds rykten att det <strong>var</strong> ZANU som stod bakom attacken, vilket föreföll bisarrt. Innan de flesta deltagare for hem fick vi åka med bussar till det sönderskjutna Liberation Centre. Jag tog bilder, som Antiapartheid Movements effektiva Margaret Ling tog med sig till tidningar i London. <strong>När</strong> sydafrikanske storspionen Craig Williamson senare avslöjades undrade jag vad hans roll på konferensen riktigt hade <strong>var</strong>it. <strong>När</strong> <strong>södra</strong> <strong>Afrikas</strong> <strong>frihet</strong> <strong>var</strong> <strong>vår</strong> 111
Karin Södergrens bild i Afrikabulletinen av hur utrikesminister Ola Ullsten och statsminister Torbjörn Fälldin låter investeringslagen läcka som ett såll.
Page 1 and 2:
När södr
Page 3 and 4:
Boken ingår i serien Folkrörelser
Page 5 and 6:
Innehåll »Många aktivister i Afr
Page 7 and 8:
Då det hände 1960 Massaker i Shar
Page 9 and 10:
Demonstration i Stockholm 1985. Aij
Page 11 and 12:
HÖSTEN 1945 var a
Page 13 and 14:
ANC ville helst ha statlig handelsb
Page 15 and 16:
mibia 1966. I Zimbabwe inledde ZAPU
Page 17 and 18:
Den första studieboken gjordes i L
Page 19 and 20:
gick samman till Afrikagrupperna. A
Page 21 and 22:
krigströtta och hade sett att befr
Page 23 and 24:
tion i sinnet var
Page 25 and 26:
var OK. Det <stron
Page 27 and 28:
Den sydafrikanska flaggan halas en
Page 29 and 30:
Elisabeth Hedborg och Mats Sundgren
Page 31 and 32:
Antirasism och kalla kriget av dick
Page 33 and 34:
Min väg - Dick Urban Vestbro Som u
Page 35 and 36:
förtrycket och orättvisorna kunde
Page 37 and 38:
de redan 1960 uppmanat till bojkott
Page 39 and 40:
Dick Urban Vestbro i första majdem
Page 41 and 42:
Bulletinförsäljning och pengainsa
Page 43 and 44:
que ledde till att Svenska Frelimo-
Page 45 and 46:
Egen kraft - Uppsala bryter ny mark
Page 47 and 48:
studentkårens representanter ville
Page 49 and 50:
Det är en annan bild än massmedia
Page 51 and 52:
I högtalarna inne på stadion hör
Page 53 and 54:
Cabora Bassa bertil malmström Vi f
Page 55 and 56:
Senghor-aktionen 1970 bertil malmst
Page 57 and 58:
valde Senghor, hans uppvaktning och
Page 59 and 60: Till Södra Afrikaveckorna inbjöds
Page 61 and 62: demokratiska regeringen. Detta hind
Page 63 and 64: Deltagare i Afrikagruppernas först
Page 65 and 66: Göteborg - i politikens vindöga D
Page 67 and 68: Sånggruppen Fjedur ledd av Anders
Page 69 and 70: Falun - många ton mot apartheid mo
Page 71 and 72: Täby - ett strå till stacken meit
Page 73 and 74: Umeå Ungdomsgrupp fanny ambjörnss
Page 75 and 76: Siri Ambjörnsson talar med Monde W
Page 77 and 78: KONTAKT- PERSONER Arboga Björkå B
Page 79 and 80: Januariseminarierna Afrikagrupperna
Page 81 and 82: Afrikabulletinen madi gray LOKALGRU
Page 83 and 84: Bulletinen berättar om Eskilstuna
Page 85 and 86: Afrika inlägg i svensk debatt Äve
Page 87 and 88: Från aktivister till medlemmar mad
Page 89 and 90: Stockholms skärgård, Uppsala och
Page 91 and 92: Uppsala Afrikagruppssånggrupp sjö
Page 93 and 94: Sydarikanska Amandla utför stövel
Page 95 and 96: Bojkotten mot Shell samordnades int
Page 97 and 98: Det självklara valet i Angola mai
Page 99 and 100: står att de har folkets stöd när
Page 101 and 102: Klippbulletinen Facts and Reports f
Page 103 and 104: Hillevi Nilsson arbetade tio år fr
Page 105 and 106: Samarbete självklart men s
Page 107 and 108: om jag fick resa mycket i mitt Afri
Page 109: MPLAs första kongress i december 1
Page 113 and 114: ...speciellt den svenska imperialis
Page 115 and 116: Den nya strategin mai palmberg STRE
Page 117 and 118: Facklig solidaritet dick urban vest
Page 119 and 120: Ny bojkott blir ISAK dick urban ves
Page 121 and 122: Bortom barrikaderna bertil odén LA
Page 123 and 124: Fackliga kommittén dick urban vest
Page 125 and 126: COSATUs ledare Jay Naidoo och Dick
Page 127 and 128: ISAKs första stora utåtriktade ka
Page 129 and 130: Läraren Thomas Kjellsson v
Page 131 and 132: Reskamrater efter självständighet
Page 133 and 134: Med en namnlista på de deltagare v
Page 135 and 136: och mödravård ti
Page 137 and 138: te samarbetspartner en angolansk en
Page 139 and 140: kommitté i Finland bidrog också t
Page 141 and 142: Krigets kostnader I Moçambique bö
Page 143 and 144: Min väg - Carl-Olof Selenius Jag k
Page 145 and 146: Margareta Bergknut arbetade i Somaf
Page 147 and 148: Carl-Olof Selenius undervisar matem
Page 149 and 150: Elsa-Maria Bergström i lektagen me
Page 151 and 152: Min väg - Magnus Walan Min resa me
Page 153 and 154: Med datorn på en resväska mellan
Page 155 and 156: På förbjudna listan mai palmberg
Page 157 and 158: Uppdrag frihet mai
Page 159 and 160: I ISAKs grupp av valövervakare i S
Page 161 and 162:
dags lacksigill. Så var</s
Page 163 and 164:
Dessutom försöker vi uppdatera os
Page 165 and 166:
Vad hände sen? bertil högberg 199
Page 167 and 168:
Södra afrikaveckan 1977 i Luleå.
Page 169 and 170:
Min väg - Bertil Egerö Det <stron
Page 171 and 172:
President Samora Machel tar 1977 em
Page 173 and 174:
Segerglädje vid Zimbabwes självst
Page 175 and 176:
Bertil Egerö på konferens i Kanad
Page 177 and 178:
1930-talet var den
Page 179 and 180:
Det hade en välgörande inverkan a
Page 181 and 182:
Brittiska anti-apartheid rörelsens
Page 183 and 184:
Brittiska AAMs generalsekreterare M
Page 185 and 186:
Afrikagrupperna samlade flera hundr
Page 187 and 188:
vuxit fram har det politiska system
Page 189 and 190:
om den svenska vietnamrörelsen: »
Page 191 and 192:
under perioder med konservativt sty
Page 193 and 194:
USA: Antingen är du en del av prob
Page 195 and 196:
Acceptans av enpartistaten Vi skrev
Page 197 and 198:
198 Bokprojektet »Folkrörelsernas
Page 199 and 200:
Medarbetare i boken Fanny Ambjörns
Page 201 and 202:
Index AAM - se Anti-Apartheid Movem
Page 203 and 204:
Hulth, Mats 41 Härnösand 78 Högb
Page 205 and 206:
Palestina 53 Palm, Göran 53 Palmbe
Page 207:
Uppsala Sydafrikakommitté 46, 58,
show all

När södra Afrikas frihet var vår - The Nordic Documentation on the ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?