När södra Afrikas frihet var vår - The Nordic Documentation on the ...

Senghor-aktionen 1970 bertil malmström
LEOPOLD SÉDAR SENGHOR, Senegals president,
lät i mars 1970 spärra Senegals <strong>södra</strong> gräns
mot Guinea-Bissauför PAIGCs transporter och
stängde ett sjukhus som befrielserörelsen hade på
senegalesisk mark. Guinea-Bissaugränsade
till Senegal, som därför <strong>var</strong>
viktigt för att föra folk och materiel in
till kolonialkrigets Guinea-Bissau. I
april anlände Senghor till Sverige på
en skandinavisk turné, som de flesta
tolkade som ett försök att göra sig påmind
till nobelpriset i litteratur. Han
skulle göra ett officiellt besök i Uppsaladen
6 maj och hålla en föreläsning
på universitetet om »Afrikansk socialism«.
Det <strong>var</strong> läge för en aktion.Senghor
och hans följe skulle få veta att vi visste
om hans ingripande mot PAIGC, att befrielserörelsen
hade starkt stöd här, och att han inte <strong>var</strong>
välkommen.
I Uppsalagruppen 1970 många drivande aktivister:
Hans Eriksson, Mats-Olof Ors, Stig Andersson,
Gertrud Spross, Kristina Johannesson,
Sture Lidénoch andra.
Vi planerade att få president Senghor och hans
följe i obalans under besöket. En inspiration till
upplägget hade jag fått sommaren 1968 när jag
<strong>var</strong> en vecka på Gotland och <strong>var</strong> med när Visby
FNL-grupp tog emot lyxkryssaren Kungsholms
amerikanska passagerare som kom i land för nå-
gon timma. De åkte runt
i buss till de bästa ställena
där man kunde fotografera
ringmuren, kyrkor
och andra vackra
motiv. Vid alla dessa turistställen
stod vi uppställda
med plakat i stil
med »<strong>The</strong> best way to
help your boys in Vietnamis
to get them
home«. Vi <strong>var</strong> inte så
många så enligt ett
schema fick smågrupperna
skynda till nya
platser. De dollarstin-
En affisch i screen-tryck fanns
överallt där president Senghor
kom.
na resenärerna kunde inte ta ett foto utan att få
med <strong>vår</strong>t budskap.
<strong>När</strong> president Senghor kom <strong>var</strong> universitetsbiblioteket
Carolina Rediviva första anhalt. Vid
trappans fot möttes presidenten av universitetets
rektor och överbibliotekarien, men också av rastande
studerande som plötsligt blev demonstranter,
bredde ut en banderoll och lyfte plakat. En
filmtrupp på plats <strong>var</strong> i själva verket <strong>vår</strong> egen. Inne
i läsesalarnas tystnad visade folk också stillsamt
fram skyltar med text på franska.
Marionett på Silverbibeln
Vi ville ge ett intryck att vi <strong>var</strong> många och fanns
<strong>var</strong>t de än kom i sitt program. En annan grupp
56 <strong>När</strong> <strong>södra</strong> <strong>Afrikas</strong> <strong>frihet</strong> <strong>var</strong> <strong>vår</strong>