22.09.2013 Views

När södra Afrikas frihet var vår - The Nordic Documentation on the ...

När södra Afrikas frihet var vår - The Nordic Documentation on the ...

När södra Afrikas frihet var vår - The Nordic Documentation on the ...

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Min väg – Dick Urban Vestbro<br />

Som ung student i början av 1960-talet<br />

påverkades jag av publiciteten kring<br />

rasismen i Sydafrika, inte minst av domprost<br />

Gunnar Helanders engagemang<br />

<str<strong>on</strong>g>När</str<strong>on</strong>g> SULs kampanj drog igång 1963 kom<br />

frågan om k<strong>on</strong>sumentbojkott upp även bland<br />

studenter på Kungliga Tekniska Högskolan<br />

(KTH), där jag studerade. Den k<strong>on</strong>servativa<br />

studentkåren ville inte delta i bojkotten, men<br />

gick med på att ordna ett möte om situati<strong>on</strong>en<br />

i Sydafrika. Vid mötet talade en representant<br />

från ANC som gjorde mycket starkt<br />

intryck. Det bidrog till att jag accepterade att<br />

<str<strong>on</strong>g>var</str<strong>on</strong>g>a med i SULs bojkottkampanj som företrädare<br />

för studenternas helnykterhetsförbund.<br />

En kurskamrat på KTH fick mig att<br />

genomföra mitt livs första dem<strong>on</strong>strati<strong>on</strong> när<br />

jag 1963 utanför Fruktcentralens butik på<br />

Kungsgatan i Stockholm bar ett plakat med<br />

texten »Denna butik säljer sydafrikansk frukt«.<br />

Samma år deltog jag i mitt första Första<br />

majtåg, bärande parollen »Bojkotta<br />

Sydafrika«.<br />

År 1966 flyttade jag till Lund. Där gick jag<br />

med i Sydafrikakommittén och även i redakti<strong>on</strong>en<br />

för Södra Afrika-bulletinen. Mitt enga-<br />

gemang ledde till att jag som nyexaminerad<br />

arkitekt beslöt att söka jobb i något afrikanskt<br />

land i hopp om att kunna göra nytta i ett fattigt<br />

u-land. Jag hade turen att få pengar för ett<br />

forskningsprojekt om bostadsfrågor i Dar es<br />

Salaam. Under min tid i Tanzania knöt jag<br />

k<strong>on</strong>takt med befrielserörelserna Frelimo,<br />

MPLA, och ANC, i viss mån även ZAPU och<br />

SWAPO. Jag besökte regelbundet deras k<strong>on</strong>tor<br />

och samlade informati<strong>on</strong>. Jag skrev artiklar<br />

för Södra Afrika informati<strong>on</strong>sbulletin och för<br />

den nystartade vänstertidskriften Tidssignal.<br />

Jag blev bekant med MPLAs ordförande<br />

Agostinho Neto samt med flera av Frelimos<br />

och ANCs ledare.<br />

I juli 1969 fick jag bland de första göra en<br />

intervju med Frelimos överbefälha<str<strong>on</strong>g>var</str<strong>on</strong>g>e Samora<br />

Machel, senare Moçambiques president.<br />

K<strong>on</strong>takterna med MPLA ledde till att jag erbjöds<br />

att gå med gerillan in i östra Angola. Jag<br />

reste till Zambia för att genomföra besöket,<br />

men planen fick tyvärr avbrytas.<br />

<str<strong>on</strong>g>När</str<strong>on</strong>g> jag återvände till Sverige i oktober 1969<br />

<str<strong>on</strong>g>var</str<strong>on</strong>g> jag besluten att försöka bygga upp en rörelse<br />

till stöd för befrielserörelserna i <str<strong>on</strong>g>södra</str<strong>on</strong>g><br />

Afrika, framförallt för MPLA och Frelimo.<br />

34 <str<strong>on</strong>g>När</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>södra</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>Afrikas</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>frihet</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>var</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>vår</str<strong>on</strong>g>

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!