När södra Afrikas frihet var vår - The Nordic Documentation on the ...
När södra Afrikas frihet var vår - The Nordic Documentation on the ...
När södra Afrikas frihet var vår - The Nordic Documentation on the ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Min väg – Dick Urban Vestbro<br />
Som ung student i början av 1960-talet<br />
påverkades jag av publiciteten kring<br />
rasismen i Sydafrika, inte minst av domprost<br />
Gunnar Helanders engagemang<br />
<str<strong>on</strong>g>När</str<strong>on</strong>g> SULs kampanj drog igång 1963 kom<br />
frågan om k<strong>on</strong>sumentbojkott upp även bland<br />
studenter på Kungliga Tekniska Högskolan<br />
(KTH), där jag studerade. Den k<strong>on</strong>servativa<br />
studentkåren ville inte delta i bojkotten, men<br />
gick med på att ordna ett möte om situati<strong>on</strong>en<br />
i Sydafrika. Vid mötet talade en representant<br />
från ANC som gjorde mycket starkt<br />
intryck. Det bidrog till att jag accepterade att<br />
<str<strong>on</strong>g>var</str<strong>on</strong>g>a med i SULs bojkottkampanj som företrädare<br />
för studenternas helnykterhetsförbund.<br />
En kurskamrat på KTH fick mig att<br />
genomföra mitt livs första dem<strong>on</strong>strati<strong>on</strong> när<br />
jag 1963 utanför Fruktcentralens butik på<br />
Kungsgatan i Stockholm bar ett plakat med<br />
texten »Denna butik säljer sydafrikansk frukt«.<br />
Samma år deltog jag i mitt första Första<br />
majtåg, bärande parollen »Bojkotta<br />
Sydafrika«.<br />
År 1966 flyttade jag till Lund. Där gick jag<br />
med i Sydafrikakommittén och även i redakti<strong>on</strong>en<br />
för Södra Afrika-bulletinen. Mitt enga-<br />
gemang ledde till att jag som nyexaminerad<br />
arkitekt beslöt att söka jobb i något afrikanskt<br />
land i hopp om att kunna göra nytta i ett fattigt<br />
u-land. Jag hade turen att få pengar för ett<br />
forskningsprojekt om bostadsfrågor i Dar es<br />
Salaam. Under min tid i Tanzania knöt jag<br />
k<strong>on</strong>takt med befrielserörelserna Frelimo,<br />
MPLA, och ANC, i viss mån även ZAPU och<br />
SWAPO. Jag besökte regelbundet deras k<strong>on</strong>tor<br />
och samlade informati<strong>on</strong>. Jag skrev artiklar<br />
för Södra Afrika informati<strong>on</strong>sbulletin och för<br />
den nystartade vänstertidskriften Tidssignal.<br />
Jag blev bekant med MPLAs ordförande<br />
Agostinho Neto samt med flera av Frelimos<br />
och ANCs ledare.<br />
I juli 1969 fick jag bland de första göra en<br />
intervju med Frelimos överbefälha<str<strong>on</strong>g>var</str<strong>on</strong>g>e Samora<br />
Machel, senare Moçambiques president.<br />
K<strong>on</strong>takterna med MPLA ledde till att jag erbjöds<br />
att gå med gerillan in i östra Angola. Jag<br />
reste till Zambia för att genomföra besöket,<br />
men planen fick tyvärr avbrytas.<br />
<str<strong>on</strong>g>När</str<strong>on</strong>g> jag återvände till Sverige i oktober 1969<br />
<str<strong>on</strong>g>var</str<strong>on</strong>g> jag besluten att försöka bygga upp en rörelse<br />
till stöd för befrielserörelserna i <str<strong>on</strong>g>södra</str<strong>on</strong>g><br />
Afrika, framförallt för MPLA och Frelimo.<br />
34 <str<strong>on</strong>g>När</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>södra</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>Afrikas</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>frihet</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>var</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>vår</str<strong>on</strong>g>