När södra Afrikas frihet var vår - The Nordic Documentation on the ...
När södra Afrikas frihet var vår - The Nordic Documentation on the ...
När södra Afrikas frihet var vår - The Nordic Documentation on the ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Afrikabulletinen madi gray<br />
LOKALGRUPPERNA FUNGERADE<br />
som en enda stor redakti<strong>on</strong> för Afrikagruppernas<br />
bulletin, sedan 1967<br />
med namnet Södra Afrika Informati<strong>on</strong>sbulletin.<br />
Vid sidan av studiecirklar<br />
blev diskussi<strong>on</strong>erna om artiklar<br />
lokalgruppernas politiska<br />
skolning. Försäljning av lösnummer<br />
på gator och torg <str<strong>on</strong>g>var</str<strong>on</strong>g> den viktigaste<br />
utåtriktade verksamheten.<br />
<str<strong>on</strong>g>När</str<strong>on</strong>g> Afrikagrupperna i mitten av<br />
1970-talet blev en riksorganisati<strong>on</strong> fick bulletinen<br />
en redakti<strong>on</strong> med säte i Stockholm. Artiklarna<br />
<str<strong>on</strong>g>var</str<strong>on</strong>g> fortfarande osignerade och diskuterades<br />
flitigt, men nu inom redakti<strong>on</strong>en. Bland dem<br />
som <str<strong>on</strong>g>var</str<strong>on</strong>g> med då kan nämnas Hillevi Nilss<strong>on</strong><br />
(som lade sin själ i Angola), Elisabeth Hedborg<br />
(senare utrikeskorresp<strong>on</strong>dent på Rapport), Bertil<br />
Egerö (samhällsvetare i Lund) och Olof Dahlberg<br />
(i många år redaktör för TVs Dokument Utifrån).<br />
Själv <str<strong>on</strong>g>var</str<strong>on</strong>g> jag med i redakti<strong>on</strong>en i sju år.<br />
I maj 1975 fick bulletinen ett nytt namn, Afrikabulletinen,<br />
som den skulle heta i nästan tjugo<br />
år. Efter segern över apar<strong>the</strong>id blev namnet Södra<br />
Afrika .<br />
I september 1977 anställde Afrikagrupperna<br />
sin första redakti<strong>on</strong>ssekreterare, Magnus Bergmar,<br />
på halvtid. Han öppnade en debattsida, Ordet<br />
är fritt med ett öppet brev till K<strong>on</strong>sum i Uppsala,<br />
som uppmanade till förnyad bojkott av<br />
sydafrikanska <str<strong>on</strong>g>var</str<strong>on</strong>g>or.<br />
Kollektiv arbetsstil avtar<br />
Namn på skribenter och illustratörer började<br />
smyga sig in i slutet av 1970-talet. Långsamt försvann<br />
det kollektiva tänkandet. Ändå <str<strong>on</strong>g>var</str<strong>on</strong>g> redakti<strong>on</strong>ssekreteraren<br />
mer sekreterare än självständig<br />
redaktör. Redakti<strong>on</strong>en utsågs av Afrikagruppernas<br />
k<strong>on</strong>gress och tillämpade kollektivt beslutsfattande<br />
i alla viktigare frågor. Den höll regelbundna<br />
redakti<strong>on</strong>smöten, antingen på lokalen, eller hemma<br />
hos någ<strong>on</strong> medlem med barnvaktsproblem.<br />
Alla skulle läsa alla artiklar och tycka till. I mitten<br />
av 1980-talet tycktes det för tungarbetat. Systemet<br />
upplevdes som en superdemokratisk fornlämning<br />
i 1960-talets antihierarkiska anda. Nu<br />
fick de ofta journalistutbildade redaktörerna friare<br />
händer, men <str<strong>on</strong>g>var</str<strong>on</strong>g> i princip underställda styrelsen.<br />
Afrikabulletinen började heltidsanställa en redakti<strong>on</strong>ssekreterare<br />
i början av 1980-talet. Ibland<br />
delades tjänsten av två pers<strong>on</strong>er. Utgivningen<br />
82 <str<strong>on</strong>g>När</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>södra</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>Afrikas</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>frihet</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>var</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>vår</str<strong>on</strong>g>
Change language