När södra Afrikas frihet var vår - The Nordic Documentation on the ...
När södra Afrikas frihet var vår - The Nordic Documentation on the ...
När södra Afrikas frihet var vår - The Nordic Documentation on the ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
studentkårens representanter ville att <str<strong>on</strong>g>vår</str<strong>on</strong>g>a bidrag<br />
enbart skulle gå till »humanitära, icke-aggressiva<br />
projekt«. Vi i gruppen stödde motståndet i Sydafrika.<br />
I stället för att samla in pengar till »rasförtryckets<br />
offer« stod det på <str<strong>on</strong>g>vår</str<strong>on</strong>g>a bössor »ANC«.<br />
Våren 1967 gav plötsligt polismyndigheten i<br />
Uppsala inte längre tillstånd till bössinsamling<br />
för FNL eller ANC med motiveringen att de insamlade<br />
pengarna skulle kunna gå till vapen.<br />
FNL-kommittén och Sydafrikagruppen gick då i<br />
samförstånd ut trots avslaget. Lördagen den 20<br />
maj stod jag vid Västertorg då polisen svängde<br />
upp, plockade in mig i bilen och beslagtog ANCbössan.<br />
Tre FNL-are och jag dömdes framåt hösten<br />
till dagsböter. Efter denna illegala bössinsamling<br />
trädde Heimdal ut ur Sydafrikakommittén.<br />
Jag <str<strong>on</strong>g>var</str<strong>on</strong>g> gruppens och kommitténs chaufför de<br />
här åren eftersom jag <str<strong>on</strong>g>var</str<strong>on</strong>g> den av oss som hade<br />
tillgång till bil – en liten röd Morris, så kallad<br />
hundkoja, som jag delade med mina två sysk<strong>on</strong>.<br />
Om något skulle fraktas eller hämtas inom Uppsala<br />
eller vid Arlanda eller Stockholm så använde<br />
vi kojan: högtalare, strålkastare, banderoller, plakat,<br />
bulletinpackar, k<strong>on</strong>st- och fotoutställningar,<br />
allt stuvades in i den låga lilla kojan. Sam<br />
Nujoma, Oliver Tambo och Amilcar Cabral har<br />
alla hukat i den.<br />
Jag sögs i olika riktningar i den allmänna<br />
vänsterströmningen. Jag ledde en studiecirkel<br />
kring Latinamerika och <str<strong>on</strong>g>var</str<strong>on</strong>g> nära att åka till Kuba.<br />
Jag läste Marx, Lenin och Mao, diskuterade kring<br />
socialismen, kommunismen, anarkismen. Jag hade<br />
ensamma uppgörelser med tidigare fördomar,<br />
men de sena nätterna med tidskrifter och böcker<br />
PAIGCs ledare Amilcar Cabral drog mycket folk till sitt tal<br />
i Universitetsaulan i Uppsala 3 oktober 1969.<br />
innehöll också tvivel. Skulle FNL krossas? Skulle<br />
ANC verkligen kunna göra något? Vi visste att gerillakrig<br />
hade startat i Angola, Moçambique och<br />
Guinea-Bissau, men <str<strong>on</strong>g>var</str<strong>on</strong>g> det verkligen något bra<br />
på gång? I april hade en junta tagit makten i Grekland<br />
och i juni drabbades arabvärlden av sitt<br />
stora trauma: Israel slog till i sex-dagarskriget.<br />
Världen såg ut att bli sämre. En filmstudiokompis<br />
kom hem från Frankrike på hösten med ett besviket<br />
intryck av Parisvänstern: smågrupper, splittring,<br />
håglöshet. Strömmen som fick allt fler tillflöden<br />
stannade upp i virvlar och bakvatten. I oktober<br />
kom tragedin i Bolivia – Che Gue<str<strong>on</strong>g>var</str<strong>on</strong>g>a och<br />
hans gerillagrupp hade stupat. Jag satte upp en<br />
meterhög Che-affisch i mitt rum så att den syntes<br />
tydligt nere från Sysslomansgatan.<br />
48 <str<strong>on</strong>g>När</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>södra</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>Afrikas</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>frihet</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>var</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>vår</str<strong>on</strong>g>