Organised Crime & Crime Prevention - what works? - Scandinavian ...

Lise-Lotte Rytterbro, Doktorand
Kriminologiska institutionen, Stockholms Universitet,
S-10691 Stockholm
e-mail: lise-lotte.rytterbro@crim.su.se
NSfK’s 40. forskerseminar, Espoo, Finland 1998
En studie av brott som blivit föremål för medling och vilka
organisationer som intresserat sig för medling i Sverige
Det finns idag uppskattningsvis ett 20-tal verksamheter i Sverige som arbetar med medling
mellan brottsoffer och gärningsman. En del medlingsverksamheter har varit mer eller mindre
aktiva sedan slutet av 1980-talet, men de flesta är nystartade. I stort sett alla verksamheter har
en särskild målgrupp gärningsmän, nämligen ungdomar. Medling bedrivs vanligen i
projektform som inte iscensatts på initiativ av någon statlig instans. Medling i samband med
brott är och har varit under rättsligt utredande men är inte reglerat i lag. I riksdagen har man
vid flera tillfällen debatterat medling, varvid samtliga partier uttalat sig positivt i frågan. Ett
intensifierat intresse har också kommit till uttryck på annat sätt.1 Medling mellan brottsoffer
och gärningsman kan kort sagt sägas befinnas i en etableringsprocess under 1990-talet. Syftet
med denna undersökning är ett led i att beskriva och analysera medling i Sverige.
Idéerna bakom medling omfattar flera olika kriminalpolitiska områden: brottsofferdiskursen,
åtgärder mot ungdomsbrottslighet, alternativa reaktioner på brott i allmänhet samt civilrätt
(förlikning) (jmf Zila 1988; Järvinen 1993). Det finns flera aspekter av medling, t ex vilka
parter som deltar, medlarens uppgift och kompetens och medlingens juridiska hemvist. Mot
bakgrund av att medling befinner sig i en etableringsprocess omfattar undersökningen vilka
grupper och organisationer som är intresserade av medling i Sverige. Studien visar också
vilka typer av brott som hitintills behandlats inom några av de medlingsverksamheter som
redan finns.
Metod och material
Den första delen omfattar aktörer som deltagit på fyra möten om medling. Initiativtagare till
mötena har varit Brottsofferjourernas riksförbund (1 möte) respektive Skyddsförbundet2 (1
möte) samt Riksgruppen för medling3, som står för två möten. Samtliga möten ägde rum i
Stockholm. Ett möte ägde rum 1996, och tre möten 1997. Antal deltagare på mötena varierar
från ett 30-tal till runt 130 personer. De två förstnämnda mötena bar titlarna "Medling - ett
möte med möjligheter" respektive "Medling som alternativ påföljd". De två mötena i
Riksgruppens regi kallades för "Medlarträffen" respektive "Medlingsdagen". Ytterligare
några möten har anordnats under den tid som studien sammanställts (nov. 1997 - mars 1998).
I studien av intressegrupper utgörs materialet av deltagarlistor med namn och oftast nämnd
1 En utredning om medling lades fram av Riksåklagarämbetet 1996 och frågan ska ytterligare utredas och
utvärderas under 1998. Det har vidare inrättats en särskilt kurs i medling vid Göteborgs universitet (som dock
inte primärt är inriktat på brott, men väl på att konflikter är parternas egendom som experter inte ska ta över).
En svensk bok om medling vid brott har nyligen givits ut (Nehlin m fl 1998). Även de möten under 1996-97
som ingår i denna undersökning är uttryck för ett ökat intresse.
2 Svenska skyddsförbundet är ett samlande organ för alla skyddsföreningar, ibland kallade skyddsvärn,
fångvårds eller understödsförening. Förbundet avger bland annat yttranden i frågor av betydelse för
kriminalvårdens frivård. (Svenska skyddsförbundet 1996:2). Fortsättningsvis används i studien omväxlande
skyddsvärn och skyddsförbund
3 Riksgruppen för medling kallas numera för "Föreningen för medling i Sverige".
117