Organised Crime & Crime Prevention - what works? - Scandinavian ...

More documents

Recommendations

Info

NSfK´s 40. forskerseminar, Espoo, Finland 1998 234 Överordnade värden individens utvecklingsamhällets ordning _____________________________________________________________________ individers 1 2 beteenden socialisation kontroll Föränd- 1980-tal 1990-tal rings- ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––----------------------- objekt 3 4 förutsättningar för strukturer / miljö organisation / lagstiftning beteendepåverkan 1960-70-tal 1990-tal Figur 1. En typologi av preventionsmodeller efter värden och förändringsobjekt. De två modellerna i det översta fältet, nämligen 1) socialisation (uppfostran, stimulans och/eller utbildning av barn; lång framtidshorisont) och 2) kontroll (bevakning [av potentiella brottsobjekt och platser] / övervakning [av individer, särskilt ungdomar] / kontroll via information och repression; kort framtidshorisont.) är båda orienterade direkt mot individer för att påverka deras beteende på lång respektive kort sikt. Man kan också tänka sig ett mellanläge, "distraktion", som omfattar försök att engagera ungdomar i drogfria aktiviteter för att hålla dem borta från frestelser och kriminogena miljöer. De övriga två modellerna syftar till att skapa bättre förutsättningar för ett förändrat beteende, dvs. de är indirekta och inriktade på 3) strukturer / miljö (att skapa "goda uppväxtvillkor", jämlika levnadsförhållanden, välfungerande bostadsområden och skolor m.m. för att skapa förutsättningar för barns och ungdomars positiva utveckling) eller 4) organisation / lagstiftning (att öka effektiviteten hos myndigheter och deras instrument för brottsprevention). Modellerna skiljer sig åt beträffande samhälls- och människosyn: Medan (1) och framför allt (3) bygger på en ganska optimistisk syn på individens möjligheter att utvecklas i en ickekriminell riktning, givet att hon erbjuds goda förutsättningar, implicerar framför allt (2) att brott begås om man inte riskerar att bli upptäckt, dvs. ett kontrollteoretiskt perspektiv. Den andra och fjärde modellen sätter i praktiken samhällets ordning som mål och preventionen är därmed ofta mer snävt inriktad på brott, än i de två övriga.2 Enligt min uppfattning dominerades 1960- och 1970-talets utbyggnad av välfärdsstaten av en föreställning om att förbättrade strukturer och bättre uppväxtmiljöer för (alla) barn och ungdomar indirekt förebyggde brott (3). Att "förbättra uppväxtförhållandena" hörde enligt Socialtjänstpropositionen "till de bästa förebyggande insatser som kan göras" (prop. 1979/80:1, s. 251). Mer konkret förordades en socialpolitik som sörjde för att barnfamiljer hade en god ekonomi och att socialbidrag beviljades även till sådant som lekredskap och 2 Jag är medveten om att denna indelning inte är exklusiv och att det finns många gränsfall och gråzoner, men jag menar ändå att den fungerar hjälpligt för att sammanfatta den svenska brottspreventionens utidshistoria.
NSfK´s 40. forskerseminar, Espoo, Finland 1998 sportutrustning. Dessutom hade "förskole- och fritidshemsverksamheten, den sociala hemhjälpen, föräldrautbildningen och fritidsverksamheten /.../ givetvis också en klart förebyggande karaktär" (ibid, s. 253), liksom kommunernas fritids- och kulturverksamhet: allt “Kommunernas förebyggande arbete för barn och ungdom är enligt min mening en av de viktigaste uppgifterna som kommunerna har. Denna är emellertid inte bara socialtjänstens uppgift. Som socialutredningen också pekat på har det i kommunerna vuxit fram en omfattande förebyggande barn- och ungdomsverksamhet, där framför fritids- och kulturnämnderna tillsammans med de sociala organen har deltagit i uppbyggnadsarbetet.” (ibid, s. 254). 1980-talets brottsprevention karaktäriserades mer av åtgärder som innebar och syftade till socialisation – och i viss mån distraktion – av ungdomar genom att öka deras delaktighet i "vuxensamhället" och deras medansvar för den "lokala miljön" (1). Men målet med denna delaktighet växlade mellan att tillerkänna ungdomar inflytande över samhället å ena sidan, och att anpassa och inlemma dem i samhället, så som det redan var strukturerat och organiserat, å andra sidan. Den senare varianten, som alltså var mer orienterad mot "uppfostran" vann successivt mark i slutet av 1980-talet. Under hela 1980-talet förekom också rikligt med förebyggande ungdomsprojekt som mest syftade till distraktion, såsom drogfria danser och olika fritidsaktiviteter i föreningsregi (Sahlin 1992). Mot slutet av decenniet växte nya former av brottsprevention fram, mer inriktade på övervakning och direkt kontroll, om än ännu främst genom informella aktörer, t.ex. föräldravandringar (2) (ibid.).3 Med hänvisning till bl.a. det svenska Nationella brottsförebyggande programmets (Allas vårt ansvar, Ds 1996:59) tonvikt vid situationell prevention och kontroll av ungdomar och den positiva uppmärksamhet New York-polisens nolltoleransstrategi rönt i landet hävdar jag att tonvikten vid ett "försvar" av samhällets ordning genom ökad kontroll av platser och individer (2) accentuerats mer under 1990-talet, samtidigt som åtgärderna blivit mer kortsiktiga, så att social kontroll förväntas förhindra så att säga själva genomförandet av avvikande handlingar. I Sverige pågår f.n. försöksverksamhet med "nolltolerans" efter New-York-polisens modell i bl.a. Eskilstuna (Wikström, Dolmén & Fermefors 1997) och Stockholm. Enligt förespråkare för modellen (t.ex. Wilson & Kelling 1982, 1989; Kelling & Coles 1996) bör (lokal- )samhällets intressen ha företräde framför individernas frihet och rättigheter och ordningen upprätthållas genom kontroll och ingripanden, som förväntas ge omedelbara resultat i form av minskad brottslighet. Därutöver förefaller 1990-talets brottsprevention i Sverige kännetecknas av omstruktureringar av myndigheternas organisation och lagändringar för att samordna och/eller effektivisera myndigheternas kontroll, något som bl.a. märks i polisens inriktning på s.k. problemorienterat arbete, närpolisorganisationen och inrättandet av lokala brottsförebyggande råd och annan formaliserad myndighetssamverkan mot brott (4). 3 Ett tragikomiskt exempel är ett bostadsområde i Malmö, som varit föremål för en rad förebyggande projekt under 1980-talet vilka omfattade allt från upprustning av utemiljön, uppbyggnad av ett lokalt föreningsliv samt aktiviteter och samlingslokaler för såväl vuxna som ungdomar i områdets centrum. Det senaste ungdomsprojektet avbröts dock i början av 1990-talet, varefter närpolisen flyttade in i den nedlagda Folkets husföreningens lokaler. 235
Page 1 and 2:
Organised Crime & Crime Prevention
Page 3 and 4:
Rådsmedlemmer: Flemming Balvig, Da
Page 5:
ISBN 87-987103-0-3
Page 8 and 9:
NSfK’s 40. forskerseminar, Espoo,
Page 10 and 11:
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
Page 160 and 161:
Page 162 and 163:
Page 164 and 165:
Page 166 and 167:
NSfK´s 40. forskerseminar, Espoo,
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Page 174 and 175:
Page 176 and 177:
Page 178 and 179:
Page 180 and 181:
Page 182 and 183:
Page 184 and 185:
Page 186 and 187:
Page 188 and 189:
Page 190 and 191: NSfK´s 40. forskerseminar, Espoo,
Page 272: NSfK´s 40. forskerseminar, Espoo,
show all

Organised Crime & Crime Prevention - what works? - Scandinavian ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?