Organised Crime & Crime Prevention - what works? - Scandinavian ...

NSfK’s 40. forskerseminar, Espoo, Finland 1998
organisationstillhörighet. En del personer har deltagit på flera av mötena, vilket inte framgår i
resultatredovisningen, eftersom varje mötesdeltagande person ingår. Vid klassificeringar av
personernas organisationstillhörighet har listornas uppgifter använts. Ibland kan en person
presenteras som tillhörande socialtjänsten och vid ett annat möte presenteras samma person
som representerade en medlingsverksamhet. Detta behöver inte innebära att personen i fråga
tidigare eller senare har varit eller är medlare, utan på vad personerna i fråga angett vara sin
organisation eller på nedtecknaren. Detta gäller särskilt klassificeringen av representanter för
medling, men i några fall andra aktörer.
Den andra delen redogör för de brottstyper som blivit aktuella för medling vid sex
medlingsverksamheter i landet. Materialet baseras på medlingsverksamheternas egna
uppgifter och i ett fall på en utvärdering gjord av en utomstående. Urvalet av
medlingsverksamheter baseras först och främst på att det finns eller kan åstadkommas en
någorlunda god skriftlig redovisning av brottstyper och att man medlat åtminstone ett tiotal
fall. Många medlingsverksamheter har i olika former redovisat sina brottstyper, t ex använder
en verksamhet ett statistikprogram. Andra har efter fråga från mig antecknat brottstyperna.
Några medlingsverksamheter anger de brott som aktualiserats för medling, men sedan inte
blivit föremål för medling (ett fåtal fall). Det framgår dock inte vilka brottstyper som inte
blivit föremål för medling, varför samtliga brottstyper som aktualiserats för medling ingår i
undersökningen.4 Brotten har blivit föremål för medling under cirka en fyraårsperiod, från
februari 1994 till december 1997. Vissa verksamheter redovisar brott för några månader,
andra har uppgifter för upp till två år. Antalet brottstyper varierar från några få fall inom en
medlingsverksamhet till närmare hundra vid en annan verksamhet.
I studien kommer vissa resultat jämföras med uppgifter från förlikningsprojekten i Finland
och konfliktråden i Norge. Båda dessa länder har en mer etablerad medling jämfört med
Sverige. Även jämförelser med Tyskland kommer att göras. Uppgifterna från Tyskland härrör
dock från slutet av 1980-talet och rör endast en medlingsverksamhet, medan de nordiska
länderna omfattar flera medlingsverksamheter under 1990-talet. Enligt den studie som
uppgifterna om det tyska medlingsprojektet är hämtade ifrån, fanns i Tyskland under 1980talet
flera olika medlingsprojekt och generellt verkar situationen likna den situation som
medling har i Sverige under 1990-talets andra hälft, det vill säga att flera projekt finns, men
att medling inte riktigt etablerats. Det är främst uppgifter om medlare inom Norges, Finlands
och i någon mån Tysklands verksamheter som används vid jämförelsen av de svenska
organisationsrepresentant-erna. Jämförbarheten är därför något skev. Brottstyperna medger en
något bättre jämförbarhet. Antalet ärenden som medlats i Finland är dock högre och i Norge
mycket högre än antalet brottstyper i denna studie varför jämförelserna ska tolkas med
försiktighet.
Aktörer på möten om medling
Följande avsnitt redovisar vilka aktörer som deltagit på fyra möten om medling vid fyra olika
tillfällen 1996-97. Mötena ägde rum i Stockholm. Ett möte anordnadres av Skyddsförbundet
med titeln "Medling som alternativ påföljd". Det andra mötet anordnades av
Brottsofferjourernas riksförbund på den internationella brottsofferdagen och bar titeln
"Medling - ett möte med möjligheter". De två andra mötena anordnades av vad som i studien
kallas för "Riksgruppen". Denna grupp utgörs av personer som är intresserade av medling
4 En medlingsverksamhet anger som skäl till att medling ej blev av att gärningsmännen redan betalt böter och
därför inte velat delta.
118