Organised Crime & Crime Prevention - what works? - Scandinavian ...

More documents

Recommendations

Info

NSfK´s 40. forskerseminar, Espoo, Finland 1998 Däremot är det mitt intryck att möjligheten att förebygga brott genom att förändra samhällets strukturer och institutioner för att förbättra individernas uppväxtvillkor och välfärd (3) praktiskt taget glömts bort under 1990-talet. Brottspreventionsforskningen Analysen av brottsprevention förändras med – och förändrar – dess inriktning. En vanlig indelning, hämtad från framför allt psykiatrisk och medicinsk prevention, var förr primär, sekundär och tertiär prevention. De särskiljs inte bara genom sitt avstånd till den tänkta tidpunkt, då problemet förväntas komma till uttryck i faktiska avvikelser, utan också genom målgruppens bredd. Primär prevention har alltså den bredaste målgruppen och den längsta framtidshorisonten, sekundär prevention är inriktad på riskgrupper och tertiär prevention handlar om att förebygga återfall i t.ex. brott för små grupper av identifierade personer. Men denna klassifikation är inte längre så lätt att applicera på åtgärder som syftar till att förebygga brott, nu är det vanligare att dessa klumpas ihop i "social prevention" som kontrasteras mot situationell prevention. Det senare innebär ofta att man har en bred och ospecificerad målgrupp medan framtidsperspektivet är extremt kort, det kan t.ex. handla om att förhindra skadegörelse genom att sätta in bevakning som ökar upptäcktsrisken eller stängsel som försvårar genomförande av brott. Begreppet "tidiga insatser" implicerar visserligen ett långt framtidsperspektiv, men ofta avses identifierade barn i riskzonen för en negativ utveckling, t.ex. barn med DAMP, och specifika professionella insatser för dessa, dvs. egentligen sekundär prevention. Det är svårt att idag hitta exempel på primär brottspreventioni myndigheternas förslag och rekommendationer. Brottspreventionens teori och praktik är relativt oberoende av teorier om brottslighetens orsaker. Under den långa uppbyggnaden av välfärdsstaten och utbyggnaden av den offentliga sektorn framstod de möjligen som nära lierade, men det senaste decenniet har samhällsförändringarna antagit en annan karaktär och riktning, och övergripande politiska beslut har ofta inneburit att institutioner, som tillkommit för att förebygga olika slags problem och förbättra uppväxtförhållanden för barn och ungdom, avvecklats, begränsats eller fått sänkta anslag. Klyftan mellan brottsprevention och teorier om brottsligheten i en sådan period av nedskärningar har ökat men samtidigt osynliggjorts. Brottsprevention associeras idag ofta till kortsiktiga polisinsatser och tekniskt brottsskydd, och det finns en risk att de pågående förändringarna inom social omsorg och service varken studeras eller utvärderas med avseende på sina effekter för den framtida brottsligheten. En förklaring till denna divergens är att forskning om brottsprevention i hög och kanske växande grad är knuten till regeringens behov av underlag för och utvärderingar av sina egna brottspreventiva åtgärder. Forskning om brottsförebyggande åtgärder är med andra ord beroende av vilka brottsförebyggande åtgärder som faktiskt sätts in – och det avgörs i sin tur av politiska, ekonomiska och legitimitetsrelaterade faktorer. Ju mer forskning om brottsprevention knyts till utvärderingar av brottsförebyggande projekt (som inte initierats som forskningsprojekt), desto mer kan man anta att denna forskning orienteras mot det som är politiskt relevant och gångbart nog att bli föremål för försöksverksamheter. Syfte kontra effekter Enligt t.ex. Wikström m.fl. (1994, s. 20; 1995, s. 13) är brottsprevention åtgärder som minskar indviders benägenhet att begå brott eller tillfällena till brott. Samtidigt definieras begreppet 236
NSfK´s 40. forskerseminar, Espoo, Finland 1998 som åtgärder som "syftar till att påverka de kriminogena faktorerna, dvs. de faktorer som främjar eller hämmar människors brottsliga beteenden" (min kursivering; Wikström m.fl. 1994, s. 20). Men syfte och effekter är inte samma sak. Allt går inte som man tänkt sig, och effekter uppstår även utan avsikt. Det innebär att förhållanden och verksamheter som redan etablerats av andra skäl kan komma att benämnas som förebyggande – och vice versa, sådant som tidigare betraktats som förebyggande, förlorar denna beteckning. Härav följer också att det kan finnas "faktiskt" brottsförebyggande verksamheter som ännu inte, eller inte längre, uppmärksammats som sådana. En verksamhet kan ursprungligen ha tillkommit med (helt eller delvis) brottsförebyggande syfte, men sedan ha permanentats pga. andra funktioner – och vice versa, som när straff i efterhand tillskrivs individualpreventiva effekter.4 Om man alltså skiljer mellan vad som tillkommit i uttalat brottsförebyggande syfte (vilket ofta gäller projekt idag) och vad som de facto har brottsförebyggande effekter, oavsett syfte och huvudfunktion, så kan det visa sig att det handlar om olika insatser eller verksamheter. Daghem betecknas som offentlig omsorg och service, deras huvudsyfte är att ge barn tillsyn och stimulans och underlätta förvärvsarbete hos föräldrarna. Ändå kan de ha brottsförebyggande effekter (se t.ex. Balvig 1979-80). "Är behandling utan resultat behandling?" frågar Bergmark och Oskarsson (1994, s. 60) i en artikel om alkoholvård, och svarar själva att eftersom så få verksamheter har säkra resultat kan detta inte vara ett nödvändigt kriterium på behandling. En verkningslös samtalsterapi måste ändå, som aktivitet, beskrivas som terapi. <strong>Prevention</strong>sbegreppet används visserligen sällan som ensam beteckning på en aktivitet som sådan, men i likhet med behandlingsbegreppet förutsätter det inte att företeelsen i fråga är framgångsrik. Ett syfte kan vara primärt eller sidoordnat. Sveri (1962) kallar bättre bostadsplanering, organiserad fritidsverksamhet, höjd levnadsstandard och liknande insatser som "inte direkt syftar till att minska brottsligheten men som man antar (åtminstone på längre sikt) skall ha sådan effekt" för "indirekt förebyggande åtgärder", till skillnad från de "direkt förebyggande", såsom "mer intensiv polisbevakning, kontroll med ungdomens alkoholvanor, inrättande av ungdomsgårdar i områden med hög kriminalitetsfrekvens", vilka alltså vidtas i brottspreventivt syfte (Sveri 1962, s. 36). En verksamhets beteckning svarar ofta mot dess öppna syfte och varierar därmed med politiska och ideologiska konjunkturer ("tidsanda"), maktförhållanden och finansieringsmöjligheter. I tider med mycket pengar och engagemang för brottspreventiva ändamål kan verksamheter (projekt och reguljära) som betecknas som brottsförebyggande antas öka. Men det är för den skull inte säkert att omfattningen av verksamheter med brottsförebyggande effekter är större i sådana perioder. Dels kan man komma att använda beteckningen för verksamheter som hittills bedrivits med andra syften och som kanske saknar brottsförebyggande effekter, dels kan verksamheter som faktiskt förebygger brott samtidigt avvecklas av andra skäl. 4 Att "orsaken till någontings uppkomst och den slutliga nyttan, den faktiska användningen av detta något och inordnandet av det i ett system av ändamål" är helt olika saker, betonade redan Nietzsche ([1887] 1994), eftersom det "förhandenvarande, något som redan kommit till stånd, alltid på nytt tas i bruk för nya ändamål av en eller annan överlägsen makt, tas i beslag och utnyttjas för nya syften" (ibid., s. 84 f). 237
Page 1 and 2:
Organised Crime & Crime Prevention
Page 3 and 4:
Rådsmedlemmer: Flemming Balvig, Da
Page 5:
ISBN 87-987103-0-3
Page 8 and 9:
NSfK’s 40. forskerseminar, Espoo,
Page 10 and 11:
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
Page 160 and 161:
Page 162 and 163:
Page 164 and 165:
Page 166 and 167:
NSfK´s 40. forskerseminar, Espoo,
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Page 174 and 175:
Page 176 and 177:
Page 178 and 179:
Page 180 and 181:
Page 182 and 183:
Page 184 and 185:
Page 186 and 187:
Page 188 and 189:
Page 190 and 191:
Page 192 and 193: NSfK´s 40. forskerseminar, Espoo,
Page 272: NSfK´s 40. forskerseminar, Espoo,
show all

Organised Crime & Crime Prevention - what works? - Scandinavian ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?