Organised Crime & Crime Prevention - what works? - Scandinavian ...

More documents

Recommendations

Info

NSfK´s 40. forskerseminar, Espoo, Finland 1998 206 - när man internerar en fånge på grund av berusning eller någon annan orsak - när man, i synnerhet i samband med internering, avlägsnar och granskar en fånges kläder och byter till annan utrustning - när konflikter mellan fångar vänds mot personalen - när obehagliga beslut (t.ex. straff eller förflyttningar mot en fånges vilja) tillkännages - när man klandrar en fånge som brutit reglerna, förbjuder någonting eller ger order om hur en fånge skall handla i en viss situation. S.C. Lights artikel Assault on Prison Officers: Interactional Themes, som grundar sig på rapportering av exceptionella händelser (New York State Department of Correctional Service), nämner som den mest allmänna orsaken “Unexplained”. I nästan 26 procent av fallen hade orsaken till incidenten förblivit oförklarlig för objektet. I mitt material begränsas analoga fall till några enstaka. Men de vanligaste identifierade orsakerna i nämnda artikel påminner i övrigt i hög grad om orsakerna i det finska materialet. Om verkande faktorer i situationerna Fängelsekulturen, i vilken dels fångkulturen och dels övervakningspersonalens kultur ingår, innehåller ett motsatsförhållande mellan de två sistnämnda (den innehåller naturligtvis också många förmedlande och dämpande element). Om man granskar situationerna med hjälp av en indelningsmodell från Luckenbils (1977) eller Felsons (1984) analyser, där modellens nästa skede alltid representerar en längre framskriden eskaleringsfas, kan man i flera situationer uppenbarligen konstatera att utgångskonstellationen är från början spänd. Trotset och konflikten mellan rollerna är kontinuerlig. Luckenbil: 1. Offret trotsar gärningsmannen. 2. Gärningsmannen tolkar detta som en personlig utmaning. 3. Gärningsmannen framför en motutmaning eller inleder redan ett fysiskt angrepp. 4. Offret tillmötesgår inte gärningsmannen eller går till motattack. 5. Det uppstår ett slagsmål som grundar sig på ett gemensamt outtalat avtal. 6. Efterspel. Felson: I. En verbal (eller symbolisk) konflikt - angrepp mot motpartens identitet - försök att påverka motpartens beteende - misslyckande II. Hotelser, medlings- och väjningsförsök (som kan göras både av deltagarna i konflikten och av utomstående; de kan också förekomma under den första fasen) - medlings- och förlikningsförsök - sporrande och uppviglande III. Fysiskt angrepp I en dylik situation och kulturmiljö blir den mest obetydliga frågan lätt en prestigefråga, och när så skett tryter den egna referensgruppens positiva lösningsmodeller för att behålla ansiktet. Väktaren glömmer att han representerar systemet och fungerar som en kränkt individ, fången å sin sida strävar efter rationaliteter bestämda av fångkulturen på ett sätt som för en utomstående verkar vansinnigt. Dessutom kan motstånd åtminstone för ögonblicket ge fången känslan av att han själv bestämmer över vad han gör, en liten bit autonomi. Också för
NSfK´s 40. forskerseminar, Espoo, Finland 1998 vaktpersonalen kan konfliktsituationer utvecklas till höjdpunkter i ett annars (lyckligtvis) rutinmässigt arbete och stöda en eftersträvansvärd professionell image. I mitt material var fångars våld eller hot om våld mot personalen i traditionell mening rationell verksamhet endast i samband med några rymningar. I dessa fall var våldet ett på förhand medvetet valt medel i syfte att nå ett bestämt mål. Då kan man tala om instrumentellt våld. Till slut några observationer om vaktpersonalens sätt att handla. En stor del av de individuella reaktionerna återspeglas antagligen inte i materialet på grund av rådande rapporteringspraktik. Likaså inverkar rapporternas ursprungliga syfte - dvs. att påvisa det berättigade i personalens verksamhet och det förkastliga i fångens handlande - säkert på hur man antecknar fallen. Men man kan ändå särskilja två verksamhetsinriktningar. Den första betonar professionalism. Man har gått in för att lugna fången, kraftåtgärderna är genomtänkta och motiverade. Den andra förhåller sig på ett eller annat sätt personligt till händelserna: “Det var jag som skulle gripa honom, jag är ju ingen boxboll”. 207
Page 1 and 2:
Organised Crime & Crime Prevention
Page 3 and 4:
Rådsmedlemmer: Flemming Balvig, Da
Page 5:
ISBN 87-987103-0-3
Page 8 and 9:
NSfK’s 40. forskerseminar, Espoo,
Page 10 and 11:
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
Page 160 and 161:
Page 162 and 163: NSfK’s 40. forskerseminar, Espoo,
Page 164 and 165: NSfK’s 40. forskerseminar, Espoo,
Page 166 and 167: NSfK´s 40. forskerseminar, Espoo,
Page 262 and 263:
NSfK´s 40. forskerseminar, Espoo,
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
Page 268 and 269:
Page 270 and 271:
Page 272:
show all

Organised Crime & Crime Prevention - what works? - Scandinavian ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?