Organised Crime & Crime Prevention - what works? - Scandinavian ...

More documents

Recommendations

Info

NSfK´s 40. forskerseminar, Espoo, Finland 1998 förhållanden, som brukar räknas som riskfaktorer, såsom att ha fattiga, ensamstående eller arbetslösa föräldrar. I mer än var tredje kommun måste barnen år 1996 lämna den kommunala barnomsorgen om en förälder är arbetslös, vilket under 1994 gällde 40 procent av LOhushållen. Tillsammans med avgiftshöjningar bidrar detta till att många barn till låginkomsttagare i praktiken utestängs från barnomsorg (Arbetet Nyheterna 961105). Designproblem Det femte problemet gäller möjligheten att göra en "inverterad utvärdering". Inom socialpolitik är det ovanligt svårt att genomföra forskning med en experimentliknande design, vilken fordrar att insatser sätts in lokalt och avgränsat i ett område eller för en grupp, samtidigt som en kontrollgrupp med i övrigt likartade förhållanden och förutsättningar inte får del av den. Nedskärningar inom skola och omsorg sker inte i ett vakuum, utan i en miljö där andra förändringar pågår samtidigt. För att undersöka deras eventuella effekter på brottsligheten måste man därför också studera andra förhållanden och orsaker som har betydelse för brottsutvecklingen, liksom vad som görs för att kompensera för negativa konsekvenser. För det första; vad gäller mätning av omedelbara effekter finns ingen given överensstämmelse mellan var barn bor, går i skolan, respektive deltar i eventuella fritidsaktiviteter å ena sidan, och var de begår brott, vandaliserar, stör eller slåss å andra sidan. Vad gäller långsiktiga effekter, får man räkna med att barnen och deras familjer flyttar och byter skolor och naturligtvis exponeras för en rad andra åtgärder och "orsaksfaktorer", som i sin tur förändras under årens lopp. För det andra; myndigheter är skyldiga att behandla kommunbefolkningen rättvist, och i varje enskilt fall motverka negativa effekter av ett ojämnt utbud. Om exempelvis en kommundel har och en annan saknar skolbarnomsorg, kan man förvänta att barn från den förra, om de anses vara i särskilt behov av det, ändå får plats på fritidshemmet eller omsorg i någon alternativ form. Med andra ord kommer selektiva insatser att tas i anspråk i varierande utsträckning för att kompensera förlusten av generella insatser, vilket försvårar mätningar av effekter. För det tredje; det går givetvis inte att förbjuda vare sig allmänheten, organisationer eller kommunala förvaltningar att utveckla alternativa verksamheter för att direkt kompensera för brister i det kommunala utbudet, t.ex. i form av privata, lokala arrangemang för barntillsyn, som kanske inte alltid är offentligt kända. För det fjärde; en kommun eller kommundel kan inte hållas "projektfri". I såväl ett "experimentområde" som i kontrollområdet kan man förvänta sig ett antal större eller mindre satsningar på verksamheter av annan karaktär, som har möjliga brottsförebyggande effekter. Det är t.ex. rimligt att anta att information om eventuell ökad brottslighet i ett område eller inom en åldersgrupp bemöts med lokala brottsförebyggande projekt, som syftar till att motverka den negativa utvecklingen. Därmed ökas också konkurrensen mellan olika förklaringar till de förändringar som följer därefter (eller uteblir). I dessa fyra avseenden är mätproblemen likartade dem man möter vid utvärdering av projekt med brottsförebyggande syften. Men beträffande nedskärningar tillkommer även andra svårigheter. Reducering eller avveckling inom socialpolitik och omsorg är sällan av "försökskaraktär" utan resultat av mer eller mindre definitiva beslut, som dessutom ofta presenteras som oundvikliga, och därför i princip irreversibla. Att förändringarna genomförs utan 246
NSfK´s 40. forskerseminar, Espoo, Finland 1998 externa anslag och i syfte att spara pengar gör det ännu svårare att motivera beslutsfattarna att utvärdera effekterna, i synnerhet som uppmärksamheten på eventuella oönskade konsekvenser av verksamhetsförändringen i form av ökad brottslighet definitivt inte underlättar beslutets genomförande. Jämfört med en vanlig utvärdering kan man därför vänta sig mindre hjälp och intresse från involverade aktörer och beslutsfattare med mätningar och kartläggningar, mindre anslag till utvärderingar, och samtidigt – förhoppningsvis – mer ansträngningar från dessa aktörers sida att motverka de eventuella effekter som undersökningen efter hand kan komma att antyda. Som komplement till sådana mätningar av "oönskade effekter" av nedskärningar måste man därför antagligen använda olika mått som enligt annan forskning visat sig fungera som "prediktorer" för brottslighet och annat "asocialt" beteende, t.ex. kamratrelationer, hälsa och skoltrivsel, som kan avläsas omedelbart. Sådana indikatorer har dessutom ett allmänt inresse, utöver vad de kan förutsäga om brottslighetens utveckling. Sammanfattning Brottspreventionen – och forskningen om den – präglas av interaktionen mellan sociala, politiska och forskningsmässiga förändringsprocesser. Det pågår, för det första, en reell förändring av samhällsstrukturen i termer av ökad ojämlikhet, ökad arbetslöshet, kvalitetsförsämringar inom skola och barnomsorg samt ökad etnisk och socioekonomisk segregation. Till skillnad från tidigare (avsiktliga) strukturförändringar motiveras den inte primärt av önskan att skapa ett bättre samhälle, inklusive förebygga sociala problem och orättvisor, utan av argumentet att den är ekonomiskt nödvändig eller oundviklig. För det andra har brottspreventionens inriktning förändrats, från att ha varit till stor del inbakad i en allmän prevention av sociala problem genom strukturella insatser och miljöförbättrande åtgärder, över en inriktning på att socialisera den unga generationen till samhällslojala medborgare, till insatser som mer specifikt är inriktade på att förebygga brott genom ökad kontroll av individer och platser. Denna inriktning implicerar ett kontrollteoretiskt perspektiv på brottslighet, vilket mycket riktigt fått ökat utrymme i den svenska brottspreventionsdiskursen, som också lagt ökad tonvikt vid situationell prevention och i någon mån vid möjligheterna att tidigt upptäcka barn med hög risk för framtida kriminalitet. Förutom dessa förändringsprocesser finns en historiskt betingad brist på begrepp, kunskap och praktiska och politiska möjligheter att bedriva forskning om "inverterad prevention", dvs. sociala förändringar och politiska åtgärder med potentiellt negativa effekter på brottsligheten. Konskevenser för brottsligheten av avveckling och nedskärning av verksamheter som tidigare ansetts brottsförebyggande osynliggörs eftersom diskursen om brottsprevention framför allt uppehåller sig vid åtgärder som har ett brottsförebyggande syfte, och inte vid verksamheter med brottsförebyggande effekter. Vi saknar därför begrepp för att beskriva beslut och åtgärder som kan resultera i ökad brottslighet, såsom när man upphör med eller reducerar verksamheter med brottspreventiva effekter. Även om sådana beslut aldrig syftar till att öka brottsligheten, utan t.ex. till att spara, kan de i realiteten ha "brottsfrämjande" effekter. Om man skulle vilja undersöka "brottsfrämjande effekter" av nedskärningar i den sociala omsorgen och servicen för barn och ungdomar uppstår flera problem. Ett av dessa är att det ofta inte är utrett vilka mekanismer i generellt tillgängliga verksamheter som har 247
Page 1 and 2:
Organised Crime & Crime Prevention
Page 3 and 4:
Rådsmedlemmer: Flemming Balvig, Da
Page 5:
ISBN 87-987103-0-3
Page 8 and 9:
NSfK’s 40. forskerseminar, Espoo,
Page 10 and 11:
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
Page 160 and 161:
Page 162 and 163:
Page 164 and 165:
Page 166 and 167:
NSfK´s 40. forskerseminar, Espoo,
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Page 174 and 175:
Page 176 and 177:
Page 178 and 179:
Page 180 and 181:
Page 182 and 183:
Page 184 and 185:
Page 186 and 187:
Page 188 and 189:
Page 190 and 191:
Page 192 and 193:
Page 194 and 195:
Page 196 and 197:
Page 198 and 199:
Page 200 and 201:
Page 202 and 203: NSfK´s 40. forskerseminar, Espoo,
Page 272: NSfK´s 40. forskerseminar, Espoo,
show all

Organised Crime & Crime Prevention - what works? - Scandinavian ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?