Organised Crime & Crime Prevention - what works? - Scandinavian ...

More documents

Recommendations

Info

NSfK´s 40. forskerseminar, Espoo, Finland 1998 en avsikt att intervenera i en utveckling för att förbättra den; vilket för övrigt bidrar till att vi "glömmer" verksamheter och förhållanden som kontinuerligt motverkar en negativ utveckling. Om man alltså utgår från syftet, saknas motsatsord till "brottsförebyggande", eftersom det som skall förhindras per definition är oönskat och inte eftersträvansvärt. Beträffande de flesta erkända samhällsproblem kan man tänka sig att det någonstans finns ett intresse av att de ökar (exempelvis kanske hälsokost- och läkemedelsindustrin får en större marknad om ohälsan ökar), men det gäller sannolikt inte brottsligheten; knappast någon kan vilja underlätta eller stimulera brottslighet som sådan.6 Individer, grupper och organisationer kan mycket väl vilja begå brott, men de har inte målet att stimulera brottslighet i allmänhet. Ingen skulle öppet beskriva sina åtgärder som "brottsfrämjande", och det är alltså nästan lika svårt att föreställa sig ett dolt sådant syfte. Det saknas dessutom begrepp för avsikten att lägga ned eller reducera en verksamhet som haft som mål att förebygga brott eller andra problem eller faktiskt fungerat så. Huruvida verksamheter med brottspreventiva syften läggs ned har inte mycket med deras framgång eller misslyckanden att göra, eftersom sådana beslut inte motiveras med att man vill sluta förebygga, utan med t.ex. ekonomiska skäl. Att upphöra med en verksamhet som förebygger brott innebär logiskt sett att vidta en åtgärd dom främjar brottslighet, men denna konsekvens kommer på sin höjd att nämnas som en negativ sidoeffekt av ett beslut som har andra syften och antas få övervägande positiva effekter – eller som anses vara oundvikligt. Om man däremot utgår från effekten (att faktiskt påverka en utveckling) skulle motsatsen till att förebygga ett problem kunna kallas "främja". Ett begrepp som "brottsfrämjande" eller "brottsstimulerande" kan förekomma i en extern kritik av en verksamhet (t.ex. kurser i hembränning, vapenförsäljning), ett beslut (t.ex. liberaliserad alkohol- och narkotikalagstiftning) eller en åtgärd (t.ex. en indragning av en tullstation), oavsett syftet. Men om tillsyn och aktiviteter för barn och ungdomar förhindrar brott borde t.ex. daghem, fritidshem och fritidsgårdar ha brottsförebyggande effekter och en nedskärning av sådan verksamhet analogt ha en potentiellt brottsstimulerande verkan. Effekternas karaktär Nästa problem är att avgöra vad i de aktuella institutionerna och verksamheterna som har eventuella brottspreventiva effekter. Om offentliga verksamheter för barn och ungdom faktiskt förebygger brott, är det ett rimligt antagande (om än inte självklart) att nedskärningar medför risk för att brottsligheten ökar. Men det förefaller vara relativt ont om utvärderingar av just brottspreventiva effekter av generella insatser som omsorg, hälsovård och skola. För att avgöra hur en avveckling eller reducering av sådan verksamhet påverkar brottsligheten bör man dessutom helst veta vilka faktorer och mekanismer i dessa insatser som har en förebyggande effekt. Barnomsorg I länder som saknar allmän förskola och offentlig barntillsyn har förskola för underprivilegierade barn, respektive barn med beteendestörningar, visat sig förebygga brottslighet i ungdomsåren. Ett av de mest kända projekten är Perry Preschool i USA. Svarta 3-4-åriga pojkar med låg intelligenskvot från fattiga familjer slumpades ut för deltagande i en tvåårig 6 Det hindrar inte att det finns politiska och ekonomiska intressen i en ökad rädsla för brott (se Christie 1993) . 240
NSfK´s 40. forskerseminar, Espoo, Finland 1998 förskola med kognitivt orienterad utbildning. Kontrollgruppen var från samma bostadsområde och bestod av "tvillingar" som även matchades med avseende på trångboddhet, inkomst och huruvida de hade ensamstående föräldrar. Till projektet hörde emellertid också att lärarna gjorde täta hembesök och hade månatliga smågruppsmöten med föräldrarna. Vid nitton års ålder var medlemmarna i projektgruppen bättre på alla tester, presterade högre, hade mer sällan socialbidrag och oftare arbete och högre utbildning än kontrollgruppen. De hade också mer sällan gripits av polisen och i så fall för mindre allvarliga brott (Weikart 1989). Förklaringen var enligt dem som bedrev forskningsprojektet en positiv snöbollseffekt av att barnen kom bättre rustade till grundskolan, medan en utomstående forskare (Seitz 1990) i stället har hävdat att den verksamma delen i projektet var lärarnas kontakt med föräldrarna, som därmed utvecklades och engagerade sig mer i barnen (Ziegler, Taussig & Black 1990, s. 1000). Ett antal liknande projekt7 har också visat sig ge positiva effekter på kriminaliteten, trots att detta inte var den primära uttalade avsikten. Däremot tvistar forskarna om vad i projekten som är det verksamma elementet – pedagogiken, barntillsynen, föräldrautbildningen eller stödet till föräldrarna. Ziegler, Taussig & Black (1990, s. 1003 f.) menar att det är just kombinationen av flera samtidiga stödformer som är effektiv, medan däremot Weikart, som tillhörde forskarlaget i Perry Preschool-projektet, framhävt den speciella Piaget-inspirerade pedagogiken och dess "barn-initierade lärande", som ger en stimulerande "känsla av makt i förhållande till vuxna" (Weikart 1989, s. 294). Förutom att effekten av barnomsorgen som sådan inte helt kan skiljas från de övriga inslagen, som stöd och utbildning till föräldrarna, är ett tolkningsproblem att man inte vet huruvida barnen klarade sig bättre på grund av att deras relativa utgångsläge i skolan förbättrades. Paradoxalt nog är just den begränsning av insatsen som gjorde det möjligt att använda sig av kontrollgrupper och därmed ge säkra svar om förskolans positiva effekter, ett hinder för generalisering till ett samhälle där alla barn erbjuds förskola. Vidare är de offentliga skyddsnäten mot fattigdom avsevärt bättre i de nordiska länderna än i USA, och här finns inte heller samma grad av etnisk segregation och diskriminering. Det är också möjligt att projekten innebar barnomsorg av särskilt hög kvalitet. Trots dessa reservationer är resultaten så entydiga att de ger ett mycket starkt stöd för att barnomsorg har en kraftigt brottsförebyggande effekt. Barnomsorg genom daghem är också en mer eller mindre nödvändig förutsättning för en rad av de preventiva program som handlar om pedagogisk inlärning av social kompetens och problemlösningsförmåga, vilket visat sig förebygga skolmisslyckanden, social missanpassning och kriminalitet (Bloom 1996). Men för detta fordras också tillräckliga resurser för att ge barnen något mer än ren tillsyn. Det förefaller som om nedskärningarna inom barnomsorgen i Sverige, eftersom de skett i en period av hög arbetslöshet och mindre barnkullar, inte minskat behovstäckningen utan i stället tagit sig uttryck i en lägre personalkvot, större barngrupper och mindre extraresurser för barn med "särskilda behov".8 7 T.ex. Syracuse University Family Development Research Program , Yale Child Welfare Research Program, Houston Parent-Child Development Center, som alla bedrivits i USA och inriktats på en kombination av tillsyn, föräldrastöd och föräldrautbildning och som haft en kontrollgrupp av barn som inte fått del av verksamheten (se Ziegler, Taussig & Black 1990). 8 Det genomsnittliga antalet barn per årsarbetare ökade med 60 % i storstadskommunerna 1992-95, och i hela landet ökade det genomsnittliga antalet barn per grupp från 13,8 till 16,7 mellan 1990 och 1995 (SOU 1997:61, s. 78). 241
Page 1 and 2:
Organised Crime & Crime Prevention
Page 3 and 4:
Rådsmedlemmer: Flemming Balvig, Da
Page 5:
ISBN 87-987103-0-3
Page 8 and 9:
NSfK’s 40. forskerseminar, Espoo,
Page 10 and 11:
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
Page 160 and 161:
Page 162 and 163:
Page 164 and 165:
Page 166 and 167:
NSfK´s 40. forskerseminar, Espoo,
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Page 174 and 175:
Page 176 and 177:
Page 178 and 179:
Page 180 and 181:
Page 182 and 183:
Page 184 and 185:
Page 186 and 187:
Page 188 and 189:
Page 190 and 191:
Page 192 and 193:
Page 194 and 195:
Page 196 and 197: NSfK´s 40. forskerseminar, Espoo,
Page 272: NSfK´s 40. forskerseminar, Espoo,
show all

Organised Crime & Crime Prevention - what works? - Scandinavian ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?