Organised Crime & Crime Prevention - what works? - Scandinavian ...

More documents

Recommendations

Info

NSfK´s 40. forskerseminar, Espoo, Finland 1998 I ett samhälle eller i en tidsperiod där värdet av "lag och ordning" betonas finns det ofta ett stort intresse för brottsbekämpning,5 samtidigt som det finns ett ideologiskt motstånd mot vissa verksamheter, oavsett deras eventuella brottsförebyggande verkan. Insatser för att förbättra barns utvecklingsmöjligheter (t.ex. förskola) är exempelvis, enligt Farrington (1995, s. 346) svåra att "sälja" till politiker som brottsprevention, eftersom det tar tid innan man ser resultaten av dem. En satsning på situationella faktorer kan däremot ge både snabba och mätbara resultat, och passar därmed bättre i "projektformen" (se även Gilling 1994, s. 243). Såväl syften och beteckningar som funktioner och effekter avseende en verksamhet kan förändras över tid – och i olika takt. Vid någon given tidpunkt eller ur någon synvinkel kan de stämma överens, men vanligen överlappar de inte varandra helt. Det kan t.ex. finnas element i skolundervisningen som betecknas som brottsförebyggande tills det står klart att de inte har någon sådan verkan, eller tills de av andra skäl avvecklas. Samma verksamhet kan alltså i en tid betecknas som brottsförebyggande, och i en annan som något helt annat, t.ex. straff, omsorg, service, utbildning, kultur eller fritidssysselsättning – medan andra inslag kan minska brottsligheten utan att någonsin kallas brottsförebyggande, eftersom de har ett annat huvudsyfte som inte ifrågasätts. Även om en "åtgärds"- och "syftesorienterad" definition av brottsprevention kan te sig naturlig för organisationer och myndigheter som planerar att förebygga brott, är den mindre lämplig när man vill veta vad som på sikt minskar brottsligheten, oavsett vem som ansvarar för verksamheten – och oavsett om den alls kan kallas verksamhet – eller när man vill värdera olika företeelser ur brottsförebyggandesynpunkt. 238 Betecknas som brottsförebyggande / brottsföreb. syfte ja nej ------------------------------------- ------------------------------------------ 1 2 positiva (lyckat) (preventiv sidoeffekt) Effekter på ------------------------------------- ------------------------------------------ brottsligheten 3 4 inga (misslyckat) (irrelevant) ------------------------------------- ------------------------------------------ 5 6 negativa (kontrafinalt) (brottsstimulerande) Figur 2. Förhållandet mellan brottsförebyggande syften och effekter på brottslighet. 5 Enligt en opinionsundersökning av SCB på uppdrag av BRÅ och Kommittén för brottsförebyggande arbete 1996 var över hälften av befolkningen beredd att betala mer skatt för att öka resurserna för att "upprätthålla lag och ordning" (Ahlberg & Håkansson 1997), ett mål som också de flesta politiska partierna i Sverige lyft fram under det senaste året.
NSfK´s 40. forskerseminar, Espoo, Finland 1998 Mitt intryck är att det mesta som skrivs om att förebygga brott handlar om fälten 1 och 3, dvs. om verksamheter som betecknas som brottsförebyggande för att de finansieras som sådana och har det öppna syftet. I praktiken bedrivs de ofta som projekt, och kunskapen om deras resultat samlas in genom utvärderingar som i första hand förväntas svara på om projektet varit framgångsrikt (1) eller misslyckats, dvs. inte minskat brottsligheten (3). Negativa effekter på brottsligheten av verksamheter som syftar till att förebygga brott beskrivs inom forskning, som behandlar t.ex. stämplingseffekter, polisens egen brottslighet, återfall efter straff och behandling och sådant som Gary Marx (1981) kallat "den sociala kontrollens ironi" (5). Däremot tror jag att mindre intresse generellt har ägnats fält nr 2, även om sannolika "förebyggande" effekter var ett viktigt inslag i retoriken under den offentliga sektorns utbyggnad. I USA har förskoleverksamhet bedrivits i projektform med brottsförebyggande syfte och givit goda utvärderingsresultat (se t.ex. Weikart 1990; Ziegler, Taussig & Black 1992), men pga projektformen hamnar det i ruta 1 i ovanstående modell. Det sjätte fältet omfattar både åtgärder och förhållanden. "Brottsstimulerande" förhållanden utgör naturligtvis en stor del av den traditionella kriminologins empiriska fält, Eftersom verksamheter och åtgärder formas av en rad andra faktorer än dem som är relevanta för problemets lösning (Blumer 1971; Sahlin-Andersson 1996) finns ingen självklar korrespondens mellan (6) och brottspreventiva åtgärder för att förändra dessa förhållanden. Ett gränsfall mellan de två nedersta fälten (5 och 6) är när en institution som normalt anses ha en brottspreventiv funktion, om än inte ett sådant huvudsyfte, beskrivs som "kriminogen", så har t.ex. Walgrave (1982) kallat den traditionella grundskolan i Europa. Analyser av "brottsstimulerande" åtgärder, slutligen, får man söka efter i allsidiga utärderingar av olika slags projekt, reformer och politiska och ekonomiska beslut, där oönskade och oväntade konsekvenser i form av ökad brottslighet konstaterats (jfr Staulcup & Royers 1983, s. 40). Att upphöra att förebygga: undersökningsproblem Utbyggnaden av barnomsorg och kommunalt organiserad fritidsverksamhet för skolungdomar under 1980-talet hade i likhet med de flesta fritids- och kulturprojekt för ungdomar ett öppet förebyggande syfte – även om det inte bara var brott som skulle förebyggas. Men när sådana verksamheter begränsas eller avvecklas på grund av minskade resurser är syftet varken att "sluta förebygga" eller att försämra barns och ungdomars uppväxtförhållanden, än mindre att öka brottsligheten. Ändå kan effekterna av nedskärningarna hypotetiskt vara "brottsstimulerande". Frågan är då hur man skulle kunna undersöka om sådana effekter uppstår. Preliminärt kan fyra olika slags problem urskiljas, nämligen brist på begrepp; bristande kunskap om verksamheternas brottspreventiva effekter (och i så fall genom vilka mekanismer och i vilket tidsperspektiv de förebygger brott); nedskärningarnas karaktär; samt praktiska, politiska och vetenskapliga hinder för utvärderingar av "negativa" insatser som avvecklingar och nedskärningar, eftersom sådant sker med andra syften. Begreppsapparaten Det första problemet handlar om att finna ett språk för att beskriva åtgärder och beslut med negativa effekter på brottsutvecklingen (dvs. fält 6 i figur 1). "Förebygga" kan översättas med att förhindra att något icke önskvärt uppstår. Det förutsätter alltså dels att utvecklingen (om man inte gör något) värderas negativt, dels en föreställning om att den går att påverka i en önskad riktning. Därmed innebär förebyggande arbete också 239
Page 1 and 2:
Organised Crime & Crime Prevention
Page 3 and 4:
Rådsmedlemmer: Flemming Balvig, Da
Page 5:
ISBN 87-987103-0-3
Page 8 and 9:
NSfK’s 40. forskerseminar, Espoo,
Page 10 and 11:
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
Page 160 and 161:
Page 162 and 163:
Page 164 and 165:
Page 166 and 167:
NSfK´s 40. forskerseminar, Espoo,
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Page 174 and 175:
Page 176 and 177:
Page 178 and 179:
Page 180 and 181:
Page 182 and 183:
Page 184 and 185:
Page 186 and 187:
Page 188 and 189:
Page 190 and 191:
Page 192 and 193:
Page 194 and 195: NSfK´s 40. forskerseminar, Espoo,
Page 272: NSfK´s 40. forskerseminar, Espoo,
show all

Organised Crime & Crime Prevention - what works? - Scandinavian ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?