Organised Crime & Crime Prevention - what works? - Scandinavian ...

More documents

Recommendations

Info

NSfK´s 40. forskerseminar, Espoo, Finland 1998 Ilppo Alatalo, Planerare Justitieministeriet, PB 319 FIN-00181 Helsingfors e-mail: ilppo.alatalo@om.vn.fi 204 Våld och hot om våld mot fängelsepersonalen - situationelt perspectiv Jag har undersökt våld och hot om våld mot fängelsepersonalen på basis av anmälningar som fängelserna gjorde till fångvårdsavdelningen under perioden 1993-1996 (“anmälningsmaterial”) och material från en förfrågan riktad till fängelserna 1995 (“enkätmaterial”). Båda material utgår från våld och våldshot upplevda av personalen, rentav så att den ursprungliga avsikten med registreringen av fallen var att påvisa det förkastliga i fångens handlande. Jag har främst koncentrerat mig på de våldsrelaterade situationernas karaktär och innehåll. Kvantitativt visar resultaten endast en allmänna tendens, visserligen samma allmänna förhållande mellan dold kriminalitet och upplevt våld, som är bekant från offerundersökningarna. Anmälningsmaterialet omfattar i regel fall som upplevts som allvarliga och som lett till rättsliga åtgärder. Gärningsmannen har i dessa fall vanligen åtalats för våldsamt motstånd mot en tjänsteman. Anmälningsmaterialet inbegriper 74 fall under fyra års tid. Kvalitativt är anmälningarna ojämna. I allmänhet ingår person- och straffuppgifter, förhörsprotokoll och andra referat av händelserna. Uppgifterna om objektet inskränks i allmänhet till namn och arbetsuppgift. Tid, plats och huvudsakligt förlopp ur personalsynpunkt framgår i allmänhet relativt väl. Fångsynpunkten är däremot bristfällig, ofta är gärningsmännen synnerligen fåordiga vid förhören. Enkätmaterialet innehåller uppgifter om i princip samtliga registrerade fall av våld eller våldshot mot personalen. Det handlar om ca 150 fall. Merparten har åtgärdats genom disciplinförfarande inom anstalten eller tillrättavisning av gärningsmannen. Här har vi att göra med ett ännu brokigare material. Anstalternas praktik vid registreringen har varierat olovligt mycket, så uppenbarligen också satsningen på svaren. Både bakgrundsinformation och fallbeskrivning påvisar brister. Men i flesta fall är det trots allt möjligt att skapa sig en bild av händelseförloppet. (Här kan det nämnas att instruktionerna till anstalterna angående anmälning av exceptionella fall har nu i vår förnyats och man håller på att utarbeta en blankett för uppföljning av våld och våldshot mot personalen.) Kompletterande källor är dessutom diskussioner med anställda i olika uppgifter i anstalterna och fångvårdsavdelningen samt mina tidigare intervjuer med fångar om fängelselivet. Om gärningsmännen Fångar med våldsamt beteende mot personalen är yngre och har en längre strafftid än genomsnittet. Deras medelålder var i anmälningsmaterialet 27,5 år, medianen 25, medelåldern
NSfK´s 40. forskerseminar, Espoo, Finland 1998 för samtliga fångar var 35. I jämförelse med de intagna under en slumpmässigt vald dag var den bekanta strafftiden (ca 3,5 år) vid tidpunkten för gärningen ett år längre än genomsnittet. Antalet anstaltsvistelser varierade vanligen mellan två och fyra. Brottsbakgrunden dominerades av brott och brottsförsök mot liv och våldsbrott. Långa förteckningar på diverse smärre brottmål var också typiska. Notiser om tidigare våldsamt motstånd mot en tjänsteman var relativt vanliga. Resultaten i enkätmaterialet var analoga. Uppgifter om hälsotillstånd har jag inte haft till mitt förfogande. På basis av andra hänvisningar i materialet verkar det rimligt att dra slutsatsen att också psykiskt labila personer ingår i gruppen. Gärningsmannen handlar nästan alltid ensam, det finns bara några få fall när två eller tre fångar samarbetar. I anmälningsmaterialet gjorde sig drygt tio procent av gärningsmännen skyldiga till handlingen mer än en gång, antalet är analogt i enkätmaterialet. Om objekten Den överlägset största delen av objekten tillhörde övervakningspersonalen. Och också när så inte var fallet, var väktarna tvungna att ingripa när situationen reddes upp. Primärobjektet av vanligen en person. I händelseförloppets olika skeden, från start till lugnande, deltog i anmälningsmaterialet i medeltal fyra personalmedlemmar, i enkätmaterialet tre. Allmänt om fallen I flesta fall startade händelseförloppet i anstaltens boendeavdelning. Händelserna följer samma rytm som fängelserutinen i allmänhet. Händelserna avlöser varandra från väckningen och öppningen av cellerna till stängningsdags, natten är en tyst period. Det finns preliminärt sett inga skillnader mellan veckodagar eller årstider. Fallen i anmälningsmaterialet är kvalitativt sett allvarligare, typfallet omfattar förutom verbala hotelser även motstånd, spjärnande emot och slagförsök. Resultatet var relativt ofta småtörnar. Förstahjälp av läkare behövdes några gånger. God tur bidrog delvis till att allvarligare följder kunde undvikas. Våra data om gärningsmännens domar inför rätta är bristfälliga, de tycks variera mellan några dagsböter och fängelsestraff på tre-fyra månader. Typfallet i enkätmaterialet är verbal hotelse. Hotelserna riktades både mot bestämda personer och generellt mot de närvarande i situationen. Innehållet i hotelserna varierade från administrativ förtret till avlivning antingen i fängelset eller i sinom tid i friheten genom gärningsmannens eller hans kumpaners försorg. Den typiska påföljden var vistelse på från två till fyra dagar i fängelsets specialavdelning. I anmärkningsvärt många fall ansåg man en tillrättavisning vara den lämpliga påföljden. Merparten av fallen handlade inte om vapen. Skjutvapen ingick i tre fall, i två av dem tog man gisslan i samband med rymning. Under undersökningsperioden sköt man aldrig mot personalen. (Följande år hade vi att göra med en rymning under vilken man bl.a. sköt med kpist genom en tillkallad väktares vindruta.) Om situationerna Typiska situationer med våldsamt beteende är - i samband med granskning, antingen av person eller cell - när man avlägsnar ett antaget otillåtet föremål/ämne från en fånge 205
Page 1 and 2:
Organised Crime & Crime Prevention
Page 3 and 4:
Rådsmedlemmer: Flemming Balvig, Da
Page 5:
ISBN 87-987103-0-3
Page 8 and 9:
NSfK’s 40. forskerseminar, Espoo,
Page 10 and 11:
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
Page 160 and 161: NSfK’s 40. forskerseminar, Espoo,
Page 166 and 167: NSfK´s 40. forskerseminar, Espoo,
Page 260 and 261:
NSfK´s 40. forskerseminar, Espoo,
Page 262 and 263:
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
Page 268 and 269:
Page 270 and 271:
Page 272:
show all

Organised Crime & Crime Prevention - what works? - Scandinavian ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?