Organised Crime & Crime Prevention - what works? - Scandinavian ...

NSfK´s 40. forskerseminar, Espoo, Finland 1998
brottsförebyggande effekter och i vilket tidsperspektiv de fungerar. Ett annat är att nedskärningarna
konkret kan ta sig många olika uttryck och drabba olika grupper i olika
kommuner.
Slutligen finns det ett antal problem förknippade med undersökningsdesignen. I likhet med
situationen vid andra utvärderingar av brottsförebyggande åtgärder är det svårt att hålla andra
orsaksfaktorer "konstanta" vid mätning av långsiktiga effekter och man kan (lyckligtvis) inte
undvika kompensatoriska motåtgärder för drabbade grupper. För "inverterade utvärderingar"
tillkommer problemet att beslutsfattarna sannolikt inte är motiverade att bidra till
undersökningar av eventuella negativa effekter av deras besparingsbeslut, eller att genomföra
avvecklingar etappvis eller som försöksverksamheter.
Någon omfattande utvärdering av hur nedskärningar av offentlig omsorg och utbildning
ökade inkomstklyftor och andra förändringar av barns och ungdomars uppväxtvillkor påverkar
brottslighetens utveckling kanske aldrig kommer att kunna genomföras. Men det bör inte
hindra oss från att diskutera risken för sådana konsekvenser, eller från att vidga perspektivet
på vad brottsprevention kan vara utöver de åtgärder som i en given tid står högst på
statsmakternas dagordning.
Referenser
Ahlberg, Jan & Marianne Håkansson: Svenska folket om brott och brottsförebyggande
åtgärder. En opinionsundersökning. Brottsförebyggande rådet, Stockholm 1997.
Arbetet Nyheterna, ‘De utestängs från dagis’ (961105).
Balvig, Flemming: ‘Samfundsplanlægning og kriminalitetsforebyggene tiltag.’ I: Nordisk
Tidsskrift for Kriminalvidenskab, årg. 67, nr 1- 1979-80, s. 96-111.
Bergmark, Anders & Lars Oscarsson: ‘Om behandlingsbegreppet inom alkoholvården.’ I:
Behandling av alkoholproblem. En kunskapsöversikt. Centrum för utvärdering av socialt
arbete. Liber, s. 58-79. Stockholm 1994.
Bloom, Martin: ‘Primary Prevention Practices’. In: Issues in Childrens' and Families' Lives,
Vol. 5-1996. Sage, Thousand Oaks, London, New Dehli.
Blumer, Herbert: ‘Social Problems as Collective Behaviour.’ In: Social Problems, Vol. 18-
1971, pp. 298-306.
Brottsförebyggande centrum: Manualen. Handbok för lokalt brottsförebyggande arbete.
Stadsledningskontoret, Stockholm 1997.
Christie, Nils: Krminalitetskontroll som industri. Mot GULAG, vestlig type?
Universitetsforlaget, Oslo 1993.
DeWild, Dale W.: ‘Toward a Clarification of Primary Prevention.’ In: Community Mental
Health Journal, Vol. 16, No. 4-1981, pp. 306-316.
Ds 1996:59, Allas vårt ansvar. Ett nationellt brottsförebyggande program..
Engel, Uwe & Klaus Hurrelmann: ‘Delinquent Behavior in Adolescence: Potential and
Constraints of Preventive Strategies in School Settings.’ In: Albrecht, Peter-Alexis & Otto
Backes (eds.) (1989), Crime Prevention and Intervention. Legal and Ethical Problems.
Berlin, Walter de Gruyter, pp. 167-184, New York 1989.
Farrington, David P: ‘Key Issues in the Integration of Motivational and Opportunity-reducing
Crime Prevention Strategies.’ In: Wikström, Per-Olof H., Ronald V. Clarke, & Joan
McCord: Integrating Crime Prevention Strategies: Propensity and Opportunity. BRÅrapport
1995:5, s. 333-357. Brottsförebyggande rådet, Stockholm.
Fauske, Halvor: ‘Vad ska vi göra med den ökade kriminaliteten?’ I: Andersson, Dick & Owe
Larsson (red.), Va' säjer dom? – ungdomsforskarna. Socialstyrelsen, Stockholm 1987.
248