Vuosaaren satama ja ympäristö - Helsingin Satama

gjorde att massorna kunde användas i fyllnadernaunder ytjorden. På så sätt uppnåddes också betydandekostnadsinbesparingar.Halterna organiska tennföreningar som konstateradesi marksubstansen vid saneringen gav ocksåsanerarna bekymmer, eftersom inga officiella gränsvärdenhade ställts för föreningarna. Helsingforsstad och hamnen samt konsulterna som deltog isaneringen löste frågan i ett gemensamt forskningsprojekt,som resulterade bl.a. i en bestämning av hälsorelaterademålvärden för tributyltenn i marken.Våren 2003, när muddringen av lermassor iNordsjö hamnområde skulle påbörjas, påträffadeshöga halter tributyltenn, d.v.s. TBT på havsbottneni hamnområdet. Massorna som enligt planernaskulle muddras på en del av det framtida hamnområdetkunde inte deponeras på hamnprojektets deponeringsområdetill havs såsom planerats och muddringarnakunde inte göras på vanligt sätt. En teknikmåste utvecklas för att havsbottnen skulle kunnasaneras och vattenbyggnadsarbetena för muddringarnasvidkommande utföras i hamnen. Arbetet indeladesi tre etapper. I den första isolerades det förorenadeområdet med skyddsvallar och skyddsgardinerfrån det omgivande havsområdet. I den andra etappensaneringsmuddrades det förorenade sedimentetfrån havsbottnen och flyttades till ett fyllnadsområdesom hade byggts i f.d. Bastöviken. I den tredje etappenmassastabiliserades det förorenade, deponeradesedimentet så att det kunde användas för grundkonstruktionenunder hamnfältet. Därmed isoleradesTBT permanent från havsmiljön.Ett viktigt mål i planeringstävlingen, som anordnadesår 2005, om hamnens områdesbelysning var attminimera en ”ljusförorening” på skydds- och rekreationsområdena.På basis av det vinnande förslagetinleddes fortsatta planerings- och utredningsarbeten,vars omfattning saknar motstycke i Finland.Många utredningar och omfattande uppföljningarFör Nordsjö hamnprojekt har kanske gjorts flera miljöutredningarän för något annat byggprojekt i Finland.Detta beror på att hamnprojektet ligger invidett värdefullt naturområde, samt på att Finlands miljölagstiftningutvecklades snabbt på 1990-talet ochblev mångsidigare. Utredningarna har på ett betydandesätt också påverkat planeringen och byggandet.Slutresultatet är en fungerande och miljöanpassadhamn.I projektet görs en uppföljning av miljökonsekvensernasom även på internationell nivå ärmycket omfattande. En del av uppföljningarna gjordesredan innan byggnadsarbetena påbörjades, de harpågått under byggnadstiden och fortsätter när hamnverksamhetenhar inletts. I uppföljningsprogrammetingår t.ex. uppföljningen av fågelfaunan och växtligheten,uppföljningen av grund- och ytvattnen samtav marina ekosystemet och fiskeriekonomin.2002178SAMMANDRAGVuosaaren satama ja ympäristö