Exempelsamling - KTH Particle and Astroparticle Physics
Exempelsamling - KTH Particle and Astroparticle Physics
Exempelsamling - KTH Particle and Astroparticle Physics
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Kap. 5<br />
Ex5:1<br />
(T) Bestäm reflektionskoefficienten för en 5eV elektron som kolliderar med<br />
ett potentialsteg där potentialen minskar med 2eV.<br />
Ex5:2 (T) Vilken <strong>and</strong>el av en stråle E 50eV elektroner passerar genom en<br />
V 200eV spänningsbarriär över ett avstånd på a 1nm?<br />
B<br />
Ex5:3<br />
Ex5:4<br />
Ex5:5<br />
Ex5:6<br />
Ex5:7<br />
Härled relationerna formlerna för transmissions och reflektionskoefficienten<br />
för reflektion från en rektangulär potentialbarriär.<br />
ikx<br />
En partikelstråle med vågfunktionen <br />
in<br />
e och energi E infaller mot ett<br />
potentialsteg på V 5E / 4 .<br />
(a) Bestäm det reflekterade tillståndet samt tillståndet som intränger i det<br />
klassiskt förbjudna området.<br />
(b) Bekräfta att reflektionskoefficienten är lika med ett.<br />
(a) En partikel med energi E befinner sig mellan två identiska<br />
potentialbarriärer med höjd V B<br />
E och bredd a . Kan detta vara ett<br />
bundet tillstånd? Förklara!<br />
(b) Studera som ett exempel vad som händer för en elektron mellan två<br />
barriärer med bredd a 2L,<br />
L 1Å, där L är avståndet melllan<br />
barriärerna, och E V B<br />
/ 2, V 10 eV.<br />
B<br />
(T) I ett STM undersöks en metallyta antar vi att avståndet mellan spetsen<br />
och ytan kan beskrivas som en kvadratisk potentialbarriär som ligger 3eV<br />
ovanför de tunnl<strong>and</strong>e elektronernas energi. Om separationen är L 0.2 nm,<br />
hur mycket skulle tunnelsannolikheten och därmed tunnlingsströmmen<br />
ändras pga. en 0.001 nm ändring i barriärbredden? Beh<strong>and</strong>la barriären som<br />
en bred barriär.<br />
Ehrenfests teorem säger att kvantmekaniska väntevärden uppfyller<br />
klassiska rörelseekvationer, och visar därmed hur den klassiska mekaniken<br />
uppkommer.<br />
(a) Visa samb<strong>and</strong>et mellan väntevärdena för position och rörelsemängd:<br />
d x<br />
m p<br />
dt<br />
(b) Visa motsvarigheten till Newtons rörelselag:<br />
d p dV<br />
<br />
dt dx<br />
Anm: I kvantmekaniken gäller dessa samb<strong>and</strong> enbart för väntevärdena, inte<br />
för de ingående operatorerna.