Bortom förlägenheten
Antologi_Bortom_webb
Antologi_Bortom_webb
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
vecka senare kanske. Så hade vi haft<br />
något mer konkret att söka på.”. Det är<br />
bara ett litet axplock av många liknande<br />
kommentarer i utvärderingar under<br />
årens lopp som belyser studenternas<br />
länge kända behov av en fungerande<br />
dialog mellan lärare och bibliotekarier,<br />
en dialog som i alltför stor utsträckning<br />
är otillräcklig eller inte finns där alls.<br />
Att kommunikationen fungerar mellan<br />
alla inblandade parter är avgörande<br />
för en effektiv undervisning i informationskunnighet<br />
(IK). Det är den benämning<br />
som föredras fortsättningsvis i det<br />
här kapitlet, även om jag givetvis också<br />
använder termen informationskompetens<br />
i tillbakablickande resonemang.<br />
Informationskompetens är en väl<br />
inarbetad översättning av engelskans<br />
information literacy men den har<br />
egentligen aldrig spritt sig utanför<br />
biblioteksvärlden och forskningsfältet<br />
biblioteks- och informationsvetenskap<br />
och används heller inte uttryckligen i<br />
det svenska utbildningssystemets styrdokument.<br />
Sinsemellan har bibliotekarier<br />
heller aldrig kunnat enas om<br />
innebörden av begreppet, inte ens om<br />
det ska brukas i singularis eller pluralis,<br />
något som kanske har bidragit till<br />
att man aldrig har lyckats exportera<br />
begreppet till omvärlden. Till detta<br />
kommer, som Rivano Eckerdahl och<br />
Sundin påpekar: ”att många gånger har<br />
olika begrepp använts för att beskriva<br />
samma sak” (2014, s. 15). Det fick jag<br />
själv erfara under Svensk biblioteksförenings<br />
forskardag 2013 då bl.a.<br />
samlingsbegreppet medie- och informationskunnighet<br />
(MIK) presenterades.<br />
Jag hamnade bredvid en deltagare som<br />
i alla år använt termen digital kompetens<br />
med ungefär samma innebörd som<br />
jag har använt termen informationskompetens.<br />
Även den engelska termen<br />
information literacy har varit omstridd.<br />
I en översikt över begreppets utveckling<br />
ingående i samlingsvolymen Media and<br />
Information Literacy for Knowledge<br />
Societies påpekar S. Kurbanoglu att<br />
det idag finns flera definitioner och att<br />
begreppet är under ständig utveckling<br />
och förändring: ”How it is defined and<br />
understood differs not only from one<br />
discipline, one nation and one language<br />
to another but also from yesterday to<br />
today”. Det hindrar inte att termen inte<br />
bara är etablerad utan också, till skillnad<br />
från den svenska översättningen<br />
informationskompetens faktiskt<br />
har spridit sig bortom biblioteksvärlden<br />
och forskningsfältet biblioteksoch<br />
informationsvetenskap (2013,<br />
pp.78-79). Den svenska begreppsdiskussionen<br />
kan sammanfattas i följande<br />
formulering av Rivano Eckerdahl och<br />
Sundin (2014, s. 15):<br />
På svenska har literacy med (…) förled ofta<br />
översatts med -kompetens, -litteracitet eller<br />
-kunnighet, men ingen av översättningarna<br />
känns självklar för en svensk läsare. Kompetensbegreppet<br />
riskerar att tappa det som inte<br />
är kopplat till en praktisk färdighet, medan<br />
-kunnighet å andra sidan riskerar att tappa<br />
just den praktiska färdigheten till förmån för<br />
kunskap om fenomenet. Informationslitteracitet,<br />
å sin sida, ligger inte så väl i munnen.<br />
För såväl information literacy som<br />
media literacy med svenska motsvarigheter<br />
gäller att de tenderar att förändras<br />
och inbegripa nya betydelser i samband<br />
med att den teoretiska eller informationsteknologiska<br />
utvecklingen tar<br />
nya steg. Och det är kanske något som<br />
10
Change language