Bortom förlägenheten
Antologi_Bortom_webb
Antologi_Bortom_webb
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
är att söka information alltid handlar<br />
om att söka information om någonting<br />
och är en del av lärandeprocessen”<br />
(2003, s.11). Att det inte på något sätt är<br />
självklart att utbildning i information<br />
literacy ska ses som bibliotekariernas<br />
domän med ensamrätt har också<br />
påpekats internationellt av forskare<br />
som Andrew Whitworth (2011, p.<br />
316). Men historiskt sett har det varit<br />
biblioteksvärlden som tagit det största<br />
ansvaret, vilket har gjort att omgivningen<br />
kommit att betrakta utbildningen på<br />
området som en ”biblioteksfråga”. Det<br />
smärtar att behöva medge det men det<br />
är bara att konstatera att, som formuleringen<br />
lyder i ovan nämnda rapport,<br />
”biblioteken inte varit så framgångsrika<br />
hittills i att integreras i pedagogiken<br />
trots att man arbetat med frågan länge”<br />
(Nelke, 2009, s. 43). Bibliotekscentrering<br />
verkar alltså vara ett av flera<br />
hinder på vägen mot integrering.<br />
Ytterligare en hämsko är omgivningens<br />
föråldrade syn på bibliotek och bibliotekarier,<br />
ett problem som förstärks<br />
av bibliotekariers osäkerhet i den<br />
pedagogiska rollen. Studenter upplever<br />
inte bibliotekarier som undervisningsauktoriteter<br />
( jfr. Anving et al., 2012,<br />
s. 4), samtidigt som de förståeligt nog<br />
inte uppfattar gränsdragningen mellan<br />
bibliotekspraktik och utbildningspraktik<br />
utan mycket väl kan vända sig till<br />
bibliotekarier med frågor om teorier<br />
eller problemformuleringar som bibliotekarierna<br />
i sin tur tycker är handledarnas<br />
ansvar (Magnusson et al., 2014, s.<br />
8). Av en diskussion som fördes mellan<br />
undervisande kollegor vid mitt lärosäte,<br />
med utgångspunkt från artikeln<br />
”Librarians as Teachers” (Scott, 2008),<br />
framkom att man inte tror att bibliotekarier<br />
upplever sig själva som lärare<br />
utan att ”vi ser oss mer som undervisande<br />
personal/föreläsare”. 4 Även<br />
Magnusson et al. kan av sitt material<br />
utläsa ”en osäkerhet hos bibliotekarierna<br />
om var gränserna för deras arbete<br />
går och vad de får lov att göra, t.ex. när<br />
studenter ställer frågor om teorier, eller<br />
om vilka texter som är ’godkända’ att<br />
använda på en viss utbildning” (s. 8).<br />
En egen reflektion är att denna osäkerhet<br />
bottnar i att många bibliotekarier<br />
är praxisorienterade generalister som<br />
inte känner att de fått tillräckligt stöd<br />
i sin utbildning för att föra en allmän<br />
diskussion om vetenskapliga teorier<br />
och perspektiv med studenterna. Och<br />
om vi bibliotekarier har svårt att se<br />
oss själva som lärare, hur kan vid då<br />
fordra eller förvänta oss att det som vi<br />
undervisar i ska betraktas som en del<br />
av lärandeprocessen? Vi är ju, när allt<br />
kommer omkring, lärare i informationskunnighet,<br />
så varför inte axla den<br />
rollen på ett mer rakryggat sätt? Denna<br />
osäkerhet hos bibliotekariekåren kombinerad<br />
med bibliotekscentreringen av<br />
IK-utbildningen gör att alltför många<br />
lärare fortfarande tenderar att betrakta<br />
”bibliotekets inblandning i utbildningen<br />
som ’grädde på moset’ och biblioteket<br />
som en ’extra resurs’” (Magnusson<br />
et al., 2014, s. 5; jfr. Anving et al., 2012,<br />
ss. 5-6; Weiner, 2012, p. 288). Ett steg<br />
mot en lösning skulle kunna vara att<br />
lägga mer fokus på lärare som målgrupp<br />
för utbildning i medie- och informationskunnighet<br />
vilket är en synpunkt<br />
som framfördes redan i rapporten<br />
”Universitets- och högskolebibliotek<br />
i förändring” där man menar att om<br />
”studenterna ska öka sin informations-<br />
4 Från interna mötesanteckningar.<br />
16
Change language