Bortom förlägenheten
Antologi_Bortom_webb
Antologi_Bortom_webb
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
verksamhetsområde. Biblioteken utökade<br />
på så sätt även gränserna för sin<br />
verksamhet.<br />
Denna våg av information tillsammans<br />
med de tidigare nämnda nya<br />
grupperna av användare gjorde att<br />
biblioteken såg sig om efter nya sätt<br />
att arbeta. Diskussionen i DN rörde<br />
universitets- och högskolebibliotekens<br />
situation under det tidiga 1960-talet.<br />
Den handlade dels om och hur den nya<br />
datatekniken kunde användas för att<br />
effektivisera tillgången på information,<br />
dels om vilka som var bäst lämpade att<br />
tillhandahålla denna information till<br />
biblioteksanvändarna. Det efterlystes<br />
en ny personalgrupp i biblioteken, litteraturingenjören<br />
eller dokumentalisten.<br />
Biblioteksdebatten i början av<br />
1960-talet<br />
Diskussionen, som tidvis var mycket<br />
intensiv, rörde behovet av att förstärka<br />
högskolebibliotekens resurser<br />
för att de dem möjlighet att såväl kunna<br />
förvärva aktuell litteratur som att kunna<br />
katalogisera och tillgängliggöra den.<br />
Men det handlade även om behovet av<br />
utbildad personal på högskolebiblioteken<br />
och vilken typ av utbildning<br />
den framtida personalen borde ha. För<br />
folkbiblioteken fanns Statens biblioteksskola<br />
i Solna som grundats 1926 men för<br />
den som skulle arbeta på ett universitetseller<br />
högskolebibliotek gällde främst<br />
intern utbildning. Det kom även fram<br />
förslag på att det vid de tekniska högskolorna<br />
borde anställas just så kallade<br />
litteraturingenjörer eller dokumentalister<br />
enligt samma modell som vid vissa<br />
utländska bibliotek. Kajsa Hellström,<br />
bibliotekarie och dåvarande chef för IVA<br />
(Kungliga Ingenjörsvetenskaps-<br />
akademien) skrev i ett debattinlägg:<br />
”Inom alla områden av samhället växer<br />
kravet på information, och samtidigt<br />
blir det mer och mer att informera om.<br />
Forskningen ger upphov till en oerhört<br />
omfattande litteratur, men det är en<br />
försvinnande bråkdel därav som varje<br />
forskare orkar och hinner läsa. Desto<br />
viktigare synes det då vara att han får<br />
kvalificerad hjälp i detta arbete av personer<br />
som fått speciell utbildning för detta<br />
ändamål.” 21<br />
Behovet av att kunna hjälpa forskare<br />
med att sovra i litteraturen var självklart<br />
inte unikt för Sverige. Redan under<br />
1930-talet hade i vissa länder en ny<br />
yrkesgrupp etablerats, vilka hade som<br />
huvudsaklig arbetsuppgift att beskriva<br />
vetenskaplig och teknisk litteratur. Till<br />
skillnad från biblioteken som nöjt sig<br />
med att katalogisera böcker och tidskrifter,<br />
fanns nu en yrkeskår, dokumentalister,<br />
som ägnade sig åt att även beskriva<br />
innehållet i varje enskilt tidskriftshäfte<br />
genom att sammanfatta innehållet eller<br />
indexera dem på artikelnivå. I USA<br />
kallades de för specialbibliotekarier då<br />
de framförallt arbetade på specialbibliotek.<br />
De kunde sägas vara en fortsättning<br />
på de referensbibliotekarier som fanns<br />
i USA sedan tidigare. I Tyskland och<br />
Nederländerna var striden mellan dessa<br />
två yrkesgrupper, bibliotekarien och<br />
dokumentalisten, stundtals hård men i<br />
Sverige kom termen dokumentalist på<br />
1960-talet främst att beteckna den som<br />
uförde litteratursökningar i databaser. 22<br />
Vid KTH Biblioteket finns dokumentalister<br />
eller som de kallas på KTHB<br />
21 DN 21/12 1962 Bristen på litteraturingenjörer,<br />
Kajsa Hellström<br />
22 Olsson, Lena, Det datoriserade biblioteket.<br />
Maskindrömmar på 70-talet, 1995, s. 6.<br />
124
Change language