Bortom förlägenheten

Recommendations

Info

mångfaldsmedvetenhet. Nu är vi långt borta från knapptryckningar och detaljerade databasinstruktioner och i stället är vi en del i ett brett och djupt lärandestöd tillsammans med studieoch språkverkstäder och kursansvariga lärare på och utanför campus. Och visst, väl utvecklade utvärderingsformer samt ett formellt uppdrag från universitetsledningen. För att leva upp till förväntningarna och förändringarna behövs stöd; lokalt, nationellt och internationellt. Det pedagogiska ansvaret ligger på respektive lärosäte och Kungl. biblioteket har, enligt vår uppfattning släppt den nationella överblicken genom att lägga ner Expertgruppen för utbildning och lärande, trots att det finns behov av stöd och erfarenhetsutbyte på nationell nivå. Nätverket för forskningsbibliotekens pedagogiska roll finns och försöker att skapa kontakter och utbyten. Frågan är var det finns plats för ett mer formellt nätverk? Visioner När vi utgår från dagens situation har vi två viktiga utgångspunkter för våra visioner: att vi har stöd i Högskolelagen, som har påverkat att de generella kompetenserna är en självklar del av det som studenterna ska få med sig från högre utbildning, samt att vi har undervisningsverksamhet vid alla högskolebibliotek. Undervisningen är dock sällan formaliserad, utan pågår med hjälp av personliga kontakter mellan bibliotekarier och universitetslärare som är intresserade av pedagogiska frågor. Det är nödvändigt att synliggöra detta arbete för att få kontinuitet, fördjupning och utveckling. Våra erfarenheter är att det är lätt att glömma bort att studenterna också behöver behärska informationssökning när de skriver sina examensarbeten. Genom att synliggöra generella kompetenser i olika styrdokument inom universitet och högskolor ökar möjligheten att få bort personberoendet, som naturligtvis är bra men också gör samarbetet sårbart. Tillsammans med ett ökande intresse för pedagogiska frågor tror vi att det skulle kunna bli verklighet. Det är dessutom möjligt att skriva in informationskompetens i kurs- och utbildningsplaner och det gör det även möjligt att examinera. Det är extra viktigt att få med detta nu i det systematiska kvalitetsarbetet, när universiteten ska utvärdera sig själva. Vi hoppas att SUHF:s bibliotekschefer lyfter denna fråga inom SUHF och även gentemot Universitetskanslersämbetet. Vi måste få stöd med att synliggöra den här verksamheten som pågår i det tysta och dessutom inte är så lätt att mäta. Det finns idag svensk forskning kring informationskompetens och pedagogiska frågor kring det, genom t.ex. Louise Limberg, Ola Pilerot och Olof Sundin. På sikt kommer detta att få genomslag i verksamheten och synliggöra bibliotekens arbete inom detta område. Till sist vill vi lyfta MIK (media- och informationskompetens). MIK lanserades för ca 10 år sedan för att beteckna den vidgade synen på informationskompetens. Den tekniska utvecklingen och det nya medielandskapet ställer andra krav på universitet och högskolor. Här kan Kungl. biblioteket ta ansvar för denna viktiga fråga och påverka utbildningar på bred front, från förskola till universitet. 206
Källor • American Library Association (2015).Framework for information literacy for Higher Education. http://www.ala.org/acrl/standards/ilframework • Ariew, S. (2014) How we got there : a historical look at the academic teaching library and the role of the teaching librarian. Communications in Information Literacy. 8(2) 208 – 224 • Hagerlid, J. (red.) (1996). Studenternas bibliotek. Slutrapport, Studenternas bibliotek: en analys av högskolebibliotekens utveckling. Stockholm: BIBSAM. http://www.kb.se/BIBSAM/ utredn/sbfulltxt.htm • Prop. 2004/05:162. Ny värld – ny högskola. Stockholm: Utbildningsdepartementet. • SFS (2001:1263). Högskolelagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet. • Säljö, R. (2003) Ingenting överträffar samtalet. Pedagogiska Magasinet 1, 16-22. Tillgänglig från: http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2003/02/20/ingenting-overtraffar-samtalet 207
Page 3 and 4:
Bortom förlägenheten Bibliotekari
Page 5:
INNEHÅLL Förord Elin Lucassi 7 Fr
Page 8 and 9:
olika bibliotekskategorier. Men fö
Page 10 and 11:
vecka senare kanske. Så hade vi ha
Page 12 and 13:
över akademiker i allmänhet, och
Page 14 and 15:
Integration med förhinder För tio
Page 16 and 17:
är att söka information alltid ha
Page 18 and 19:
på Statens medieråd om att ”MIK
Page 20 and 21:
visningssessionen som ytterligare e
Page 22 and 23:
Librarians do not have the subject
Page 24 and 25:
• Magnusson, J., Malmberg, C., Pr
Page 27 and 28:
Vad är egentligen guided inquiry?
Page 29 and 30:
En autentisk lärprocess Jag kan vi
Page 31 and 32:
Söka efter fokus Nästa fas inneb
Page 33 and 34:
Student’s world (1st space) The 3
Page 35 and 36:
- Jag ser egentligen inte GI som sp
Page 37:
eleverna till allt mer avancerade t
Page 40 and 41:
Typ av teknik År Typ av undervisni
Page 42 and 43:
Business Periodicals on Disc 1997.
Page 44 and 45:
av 2000-talet. Bibliotekets modell
Page 46 and 47:
Ämnesguidesprofil för Daniel Gunn
Page 48 and 49:
Här hade citeringsdatabaser som Sc
Page 50 and 51:
Knowledge Graph presentation på go
Page 53 and 54:
Från kamerautlån till nedladdning
Page 55 and 56:
Foto: Anna Dahlquist att jag hade u
Page 57 and 58:
databaser först för bibliotekets
Page 59 and 60:
verksamhet för att de ska få ett
Page 61 and 62:
Foto: Anna Dahlquist besökaren som
Page 63 and 64:
Mycket av den teknik som finns idag
Page 65 and 66:
iblioteksbesökaren vad vi erbjuder
Page 67:
vill utveckla vår attraktivitet oc
Page 70 and 71:
Lärcentrum Malmö igång med dator
Page 72 and 73:
digitala erbjudanden och att daglig
Page 74 and 75:
med denne. Det förväntas vi fortf
Page 76 and 77:
grunden. Utbildning, bildning, kuns
Page 79 and 80:
Visa eller undervisa Ann-Katrin Per
Page 81 and 82:
Som nämns ovan datoriserades låne
Page 83 and 84:
lärarna skickade klassen till skol
Page 85 and 86:
knuten till en skrivuppgift som stu
Page 87 and 88:
lar om att förklara och redogöra
Page 89 and 90:
delta för att kunna möta de fråg
Page 91:
högskolan relevant ämne borde fö
Page 94 and 95:
mer som ett team med biblioteket. T
Page 96 and 97:
strukturer där biblioteket kan kom
Page 98 and 99:
de färdigheter som är kopplade ti
Page 100 and 101:
Campus Härnösand. Foto: Tina Staf
Page 102 and 103:
jag förväntas ta upp. Studenterna
Page 104 and 105:
Källor • ANCIL - A New Curriculu
Page 107 and 108:
Varför är de här? Fredrik Vanek
Page 109 and 110:
kollegor från andra bibliotek som
Page 111 and 112:
in bibliotekarierna i olika team. A
Page 113 and 114:
esökarens perspektiv för att man
Page 115 and 116:
Nu ser jag biblioteket som en resur
Page 117 and 118:
analysera informationsbehov, söka
Page 119 and 120:
fungera som pedagogisk resurs och h
Page 121 and 122:
och lärare med [...] Jag fick ocks
Page 123 and 124:
Detta visste vi redan 1944 Ann Tobi
Page 125 and 126:
informatiker kvar men är numera in
Page 127 and 128:
en bred syn på vad som bör ingå
Page 129 and 130:
jag gjorde tillsammans med Inforsk
Page 131 and 132:
akademiska världen och dess särsk
Page 133 and 134:
Informationskompetens för ingenjö
Page 135 and 136:
Min lärarbana på högskolan inled
Page 137 and 138:
Maybe that’s the appropriate way
Page 139 and 140:
förmågor som går att använda ob
Page 141 and 142:
till undervisningen i ett webbasera
Page 143 and 144:
Efter ett år fick jag uppdraget at
Page 145 and 146:
vi upplägget att skapa en ny 2+2-
Page 147 and 148:
handledning tar lika lång tid utan
Page 149 and 150:
Jag har försökt ge något i den h
Page 151:
Göran Hamrin, adjunkt i Biblioteks
Page 154 and 155:
Norrland, men det är geografiskt e
Page 156 and 157: problem som gäller många distansk
Page 158 and 159: ibliotekstjänster för nätbaserat
Page 160 and 161: kompetens enligt högskolelagens f
Page 162 and 163: Helen Hed, fil.dr, bibliotekare Ume
Page 164 and 165: iblioteks- och informationsvetenska
Page 166 and 167: där jag fått arbete skulle lägga
Page 168 and 169: av undervisningen eller inte. Sedan
Page 170 and 171: kan jag känna att jag är inne och
Page 172 and 173: aser. Nu upplever jag att vi förs
Page 174 and 175: saker och ting egentligen funkar. D
Page 176 and 177: Från: Anna Kågedal Skickat: den 2
Page 178 and 179: Från: Anna Kågedal Skickat: den 1
Page 180 and 181: Från: Lina Nääs Skickat: den 12
Page 182 and 183: • att göra det många många gå
Page 184 and 185: Lina Nääs, bibliotekarie, Uppsala
Page 186 and 187: iblioteksverksamhet. Inte heller Mo
Page 188 and 189: franska, men också italienska, lat
Page 190 and 191: svårt att få fram bra träffar. H
Page 192 and 193: klumpig och ful men mer ergonomisk.
Page 194 and 195: och sänkbar och ha en del där vi
Page 196 and 197: och OPAC så sent som 2009 blev det
Page 198 and 199: Lena: Biblioteket har sin del av he
Page 200 and 201: Annakarin Lindberg, bibliotekarie p
Page 202 and 203: petenser var tålamod, noggrannhet
Page 204 and 205: Det här gav biblioteken en ingång
Page 208 and 209: Riitta Kairakari, bibliotekarie, Um
Page 210 and 211: Utsattheten i undervisningssituatio
Page 212 and 213: Fokus på lärandeprocessen Kören
Page 214 and 215: naturligt sätt in tankar om det li
Page 216: ett vidare perspektiv och där den
show all

Bortom förlägenheten

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?