Bortom förlägenheten

Det här gav biblioteken en ingång till ett
effektivare samarbete med lärarna. Det
förslag till ny utvärderingform (2014)
som är ute på remiss ger universiteten
större möjligheter till att utforma egna,
lokala utvärderingar (som sedan i sin
tur utvärderas av UKÄ). Framtiden
får visa hur generella kompetenser,
däribland informationskompetens, då
prioriteras.
Forskningsbibliotekens fokus har
flyttats från de fysiska samlingarna
till de elektroniska och vi blev under
2000-talet aktiva, integrerade aktörer i
lärandet. Genom att läsa platsannonser
noterar vi att många bibliotek fortfarande
satsar på tjänster inriktade mot
undervisning.
Finally (…) one can define the teaching
library, at the most basic level, as a library
that values collaborative integration of information
literacy instruction into curricula,
the use of evidence-based assessments to
measure student learning, and an acceptance
of librarians as teachers and partners who
bring much value to advance student success
within academic communities
(Ariew, 2014, s. 220).
Flexibla verktyg och det
personliga mötet
Digitala verktyg och mötesformer ger
fantastiska möjligheter att utveckla
formerna för lärande, men det pågår
också en diskussion om riskerna
att tappa bort personliga möten och
studenternas engagemang. Många av
oss undervisare använder med gott
resultat ”blended learning”, IKT i alla
dess former; OER (Open Educational
Resources), självinstruerande kurser,
lärplattformar, för handledning och
undervisning såväl på som utanför
campus. Vi flippar klassrummen med
inspelade föreläsningar, följer upp med
workshops, använder oss av Padlets
och appar eller med Säljös ord: ”Att se
sammanhang och få överblick, att kunna
samarbeta med andra, att utveckla ett
kritiskt sinnelag som gör att man kan
skilja det värdefulla från det triviala,
det rimliga från det orimliga, att skaffa
sig insikter inom olika kunskapsområden,
att lära sig uttrycka sig begripligt,
är färdigheter som inte förmedlas via
någon särskild teknik. De utvecklas
i samspel med andra människor i
gemensamma aktiviteter.” (2003, para
44).
Säljö befarar att IKT medför en syn
på kunskap som något som ska transporteras
in i huvudet, i stället för en
fråga om hur vi lär och vad vi behöver
kunna. Vi möter studenterna i lärplattformar
och på andra ställen på nätet.
Säljö envisas med att det förefaller
troligt att IKT ställer ännu högre krav
på personlig interaktion. Ett personligt
möte är viktigt för motivationen. Någon
som lyssnar, förstår och kan hjälpa till
med nästa steg utifrån kunskap om
sammanhang och helhet. Ansikte mot
ansikte så att vi kan läsa av varandra.
Och att vi som bibliotekarier lär känna
studenterna och deras erfarenheter.
Och att vi förmänskligar hela den
ogenomträngliga djungel som både informationsvärlden
och den akademiska
institutionen kan vara för studenten
oavsett om det sker på nätet eller IRL.
Mångfald är normen, det vet vi som
undervisar. Behoven varierar, förkunskaperna
varierar, lärstilarna är
många. Förmågan att anpassa sig till
en akademisk värld varierar liksom
204