Bortom förlägenheten
Antologi_Bortom_webb
Antologi_Bortom_webb
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
första ledet i paraplytermen MIK<br />
understryks mycket riktigt av skribenterna<br />
i publikationen ”Medie-och<br />
informationskunnighet i nätverks-samhället”<br />
(Carlsson 2013) 1 . Jag hänvisar<br />
också i min uppsats till en intervju med<br />
Mats Ericsson i DIK-forum, där han<br />
menar att ”Biblioteken kan lära ut hur<br />
man söker information men då måste<br />
de byggas in i utbildningsverksamheten<br />
på ett mer systematiskt sätt och det<br />
kräver allianser och teamwork, att olika<br />
yrkeskategorier arbetar tillsammans<br />
tvärs över gränserna” (Almerud, 2004,<br />
s. 14). Många liknande resonemang<br />
fördes under de här åren i rapporter,<br />
uppsatser, artiklar och utredningar och<br />
det sorgliga är att de är lika giltiga idag<br />
som för mer än tio år sedan. Det betyder<br />
ju att det hänt alldeles för lite på bred<br />
front. Då som nu handlar det om en brist<br />
på insikt hos den politiska och akademiska<br />
ledningen för den högre utbildningen<br />
om att, som formuleringen lyder<br />
i ovan nämnda BIBSAM-utredning, i<br />
”ett mer självstyrt och individualiserat<br />
lärande är studenternas förmåga att<br />
tillvarata information avgörande för hög<br />
utbildningskvalitet” (Hagerlid, 1996, s.<br />
19). Den förmåga som här avses inkluderar,<br />
men når långt utöver, praktiska<br />
IT-färdigheter. Den nämns som bekant<br />
inte i termer av informationskompetens<br />
eller medie- och informationskunnighet<br />
i viktiga styrdokument som läroplaner<br />
och högskoleförordning. Men är det inte<br />
hög tid att börja nämna saker och ting<br />
vid dess rätta namn?<br />
Om arbetet med att integrera<br />
universitets- och högskolebibliotek i den<br />
pedagogiska processen lämnar mycket<br />
övrigt att önska, har det hänt desto<br />
1 Se t.ex. Fredrik Holmbergs kapitel, s. 104.<br />
mer på forskningsfronten. Under de<br />
senaste femton åren har det vuxit fram<br />
en vital forskning inom biblioteks- och<br />
informationsvetenskap med inriktning<br />
mot undersökningar av informationssökningsbeteende<br />
och informationsanvändning<br />
i utbildningssektorn. Med<br />
tanke på vår digitala samtid tar denna<br />
forskning helt följdriktigt avstamp ”i att<br />
användare har en uppsjö av information<br />
att skapa mening ur och att själva urvalet<br />
av texter är en central fråga” (Rivano<br />
Eckerdal & Sundin, 2014, s. 14). Men det<br />
finns ingen koppling mellan resultaten<br />
och lärdomarna från denna forskning<br />
och hur undervisningen i medie- och<br />
informationskunnighet är organiserad<br />
vid våra lärosäten. Avsaknaden av nationella<br />
riktlinjer rörande dessa frågor<br />
gör att den i stor utsträckning bedrivs på<br />
frivillig basis. Men hög utbildningskvalitet<br />
får aldrig bli en fråga om<br />
frivillighet. Att varje högskolestudent<br />
i Sverige efter avslutade studier ska<br />
vara informationskunnig, d.v.s. under<br />
sin studiegång ha tillägnat sig ett (käll-)<br />
kritiskt, kreativt och etiskt förhållningssätt<br />
till information och informationskanaler<br />
borde vara en självklarhet<br />
i ett av världens mest teknologitäta<br />
och ”uppkopplade” länder. Men hur<br />
förhåller det sig egentligen? Trots att<br />
den informationskomplexitet som är<br />
inbyggd i nätverkssamhället tränger allt<br />
djupare in i våra kärnämnen och trots<br />
att informationskunnighet därmed blir<br />
”en viktig förutsättning också för ett<br />
framgångsrikt och fördjupat ämneslärande”<br />
(Anving et al., 2012, ss. 1-2;<br />
jfr. Badke, 2005; Melén, 2014) bedrivs<br />
undervisningen på detta område ofta åtskild<br />
från den ordinarie undervisningen<br />
i kärnämnena. Vad beror det på?<br />
13
Change language