Bortom förlägenheten
Antologi_Bortom_webb
Antologi_Bortom_webb
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
framåt skulle placeras enligt numerus<br />
currens. Detta ledde till stora protester<br />
från biblioteksanvändarna. Man<br />
saknade möjligheten att kunna browsa i<br />
hyllorna på till exempel ett visst konstnärsnamn.<br />
Efter fyra år valde biblioteket<br />
därför att återgå till alfabetisk<br />
uppställning för konstnärsmonografier<br />
och museikataloger trots att denna<br />
placering tar upp betydligt mycket mer<br />
utrymme än numerus currens.<br />
Användarvänligheten går före!<br />
Lena: på ArkDes har vi verkligen jobbat<br />
med hylluppställningen i omgångar<br />
och alltid i klartext. Den första modellen<br />
hämtades från Konsthögskolans<br />
Arkitekturskolas bibliotek och den har<br />
vi kvar till stora delar. För att förenkla<br />
har vi gjort som Konstbiblioteket,<br />
samlat alla biografier på ett ställe. I<br />
början av 2000-talet, när avdelningarna<br />
började bli för stora att browsa<br />
infogade vi SAB-koder för böcker om<br />
svenska förhållanden. Nu gör vi om<br />
delar av biblioteket till Dewey och<br />
fortsätter att skriva ut både koder och<br />
klartext på skyltarna. Och vi lägger tid<br />
på att formge gavelskyltar för att göra<br />
dem lättlästa. Browsing känns viktig att<br />
behålla för besökarnas skull och vi vill<br />
att de ska kunna botanisera i hyllorna<br />
så långt det går.<br />
På sikt tänker vi oss att ryggmärka<br />
böckerna, något som hittills inte varit<br />
aktuellt. Vi behandlar böckerna varsamt,<br />
mycket är donerat och tanken att tejpa<br />
böckerna har legat långt bort. Det museala<br />
perspektivet är fortfarande starkt,<br />
och enkla förhållningsregler som att<br />
hålla ordning, undvika tejp och hantera<br />
materialet medvetet gäller fortfarande.<br />
Annakarin: Vårt biblioteksrum har<br />
öppna hyllor där besökaren själv kan<br />
botanisera. Vi tycker att det är en av<br />
våra styrkor och att det i sig bidrar till<br />
att skapa ett tillgängligt bibliotek.<br />
Biblioteket har egentligen tre huvudområden<br />
– konstnärsmonografier,<br />
konstteori och konsthistoria. Vi har<br />
arbetat med hyllplaceringar, men skulle<br />
kunna göra detta ännu tydligare.<br />
Biblioteket var, och är kanske till<br />
viss del fortfarande, svårt att hitta till<br />
och i för alla de som inte redan känner<br />
till det. Fram till slutet av 1900-talet<br />
var Konstakademiens bibliotek ett<br />
referensbibliotek med hemlån endast<br />
för Kungl Konsthögskolans studenter<br />
och Konstakademiens ledamöter.<br />
Traditionellt var det ingen annan än<br />
bibliotekarien och några få insatta<br />
låntagare som hittade i biblioteket.<br />
Det här kände vi var en av våra huvuduppgifter<br />
att åtgärda, ett bibliotek för<br />
bara de redan insatta är ointressant<br />
och motsäger hela bibliotekets idé. Ett<br />
av Konstakademiens syften är just att<br />
sörja för information om bildkonst och<br />
arkitektur, och göra samlingar tillgängliga<br />
för forskare och allmänhet. Vi vill<br />
att biblioteket skall vara begripligt och<br />
lättillgängligt för besökaren. Hur skulle<br />
vi då göra rent praktiskt?<br />
Vad vi gjorde var att vi helt enkelt<br />
slopade SAB-koderna och benämnde<br />
hyllorna i klartext samtidigt som vi<br />
ändrade i katalogen, så att de båda överensstämde.<br />
Det låter självklart, men var<br />
faktiskt inte det – hyllbenämningar och<br />
katalog överensstämde inte – Konstteori<br />
på hyllan men Iaa i katalogen. När<br />
det bara var bibliotekarien som letade<br />
gjorde det kanske inte så mycket men<br />
när vi övergick till elektronisk katalog<br />
195
Change language