Bortom förlägenheten
Antologi_Bortom_webb
Antologi_Bortom_webb
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
kompetens är det en fördel om också<br />
deras lärare gör det” (Nelke, 2009, s.<br />
44). Hursomhelst måste alla inblandades<br />
utgångspunkt vara att underlätta<br />
studenternas lärande.<br />
Ett tredje hinder för en framgångsrik<br />
integrering av undervisningen i informationskunnighet<br />
i den pedagogiska<br />
processen har jag redan berört inledningsvis.<br />
Det handlar om studenters<br />
tendens att överskatta sina förmågor<br />
när det gäller effektiv och kritisk informationshantering.<br />
Det är ett problem<br />
som också har uppmärksammats<br />
internationellt, bl.a. av Weiner (2012, p.<br />
288) och Stubbings & Franklin (2006,<br />
p. 6). I Sverige har Ann Heberlein och<br />
andra universitetslärare uttryckt stor<br />
oro över den ”tilltagande oförmågan att<br />
analysera texter och kritiskt granska<br />
utsagor”, något som Heberlein menar<br />
är ”inte bara ett problem i akademin,<br />
utan ett samhällsproblem” (Heberlein,<br />
2013).<br />
Från MIK till IK<br />
Internationellt har begreppet information<br />
literacy sedan länge lyfts fram som<br />
ett centralt undervisningsområde och<br />
forskningsfält, något som ytterligare<br />
har förstärkts av UNESCOs lansering<br />
2011 av samlingsbegreppet Media and<br />
information literacy (MIL) med dess<br />
starka koppling till livslångt lärande och<br />
grundläggande mänskliga och medborgerliga<br />
rättigheter. Detta har även lämnat<br />
avtryck på svensk botten. Två viktiga<br />
markeringar utgör den redan nämnda<br />
publikationen Medie- och informationskunnighet<br />
i nätverkssamhället (Carlsson,<br />
2013) och lanseringen i början av 2014<br />
av sajten MIK-rummet av Statens<br />
medieråd. MIK-begreppet är sålunda<br />
på väg att etableras i Sverige men har<br />
fått onödigt trångt före i portgången<br />
på grund av den svenska satsningens<br />
hårda inriktning på barn och ungdomar<br />
i åldersgruppen 12 till 18 år och vuxna i<br />
nära kontakt med denna målgrupp som<br />
lärare, folk- och skolbibliotekarier och<br />
föräldrar. Universitet och högskolor representeras<br />
huvudsakligen av lärarstudenter<br />
och deras utbildare.<br />
Den svenska satsningens begränsning<br />
blir uppenbar när man studerar<br />
Statens medieråds uppmaning till<br />
landets bibliotek att ansluta sig och<br />
bli MIK-centraler. Den akademiska<br />
bibliotekarie som skulle vilja ansluta<br />
sitt bibliotek kan släppa den tanken;<br />
formuläret vänder sig uteslutande<br />
till folk- och skolbibliotekarier, något<br />
som rimmar illa med att man ständigt<br />
betonar MIK som ett i alla hänseenden<br />
inkluderande begrepp. Varför då hoppa<br />
jämfota över resten av lärarkåren och<br />
de lite äldre ungdomarna, de som står i<br />
begrepp att påbörja, befinner sig mitt i<br />
eller nyligen har avslutat sina universitets-<br />
och högskoleutbildningar?<br />
Till skillnad från Statens medieråd<br />
med samarbetspartners har UNESCO<br />
kompletterat sitt ramverk med styrdokument<br />
och deklarationer som t.ex.<br />
Media and Information literacy: policy<br />
and strategy guidelines (Grizzle &<br />
Torras Calvo, 2013) som uttryckligen<br />
inbegriper akademiska institutioner. I<br />
det dokumentet betonas till exempel att<br />
utarbetandet av undervisningsplaner<br />
för medie- och informationskunnighet<br />
inom högre utbildning ”will be dependent<br />
on the collaboration between<br />
academics, library professionals and<br />
administrators” (p. 114). I ett uttalande<br />
i tidskriften Framsidan av Ulf Dalquist<br />
17
Change language