Bortom förlägenheten
Antologi_Bortom_webb
Antologi_Bortom_webb
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
iblioteksverksamhet. Inte heller<br />
Moderna Museet som finansierar<br />
biblioteket till 49%. Utgångspunkten<br />
för bibliotekets verksamhetsplanering<br />
är istället museernas kunskaps- och<br />
forskningsuppdrag samt uppdraget<br />
att tillgängliggöra museisamlingarna.<br />
Biblioteket har ett starkt stöd internt,<br />
men det kan finnas olika synsätt och<br />
önskemål på vad denna utgångspunkt<br />
innebär rent konkret, särskilt i förhållandet<br />
mellan intern och extern<br />
verksamhet.<br />
Lena: ArkDes har valt att utveckla den<br />
utåtriktade biblioteksverksamheten i<br />
första hand. Under året har vi mer än<br />
dubblerat öppethållandet och målet är<br />
att ha samma öppettider som centret.<br />
Inte heller på ArkDes finns något uppdrag<br />
att bedriva biblioteksverksamhet i<br />
instruktionen. Biblioteket används för<br />
att förmedla arkitektur, här kan besökaren<br />
fördjupa sig.<br />
Annakarin: Ett specialbibliotek<br />
behöver stöd, förankring och ett tydligt<br />
uppdrag i moderorganisationen för att<br />
bli synligt och för att kunna fungera och<br />
utvecklas. Här har specialbiblioteken en<br />
stor utmaning, som vi tror är av pedagogisk<br />
art i kombination med att marknadsföra<br />
den service och det innehåll<br />
vi kan erbjuda både internt och externt.<br />
Det finns inga tvingande regler, men<br />
specialbibliotek är en betydelsefull del<br />
av forskningens infrastruktur.<br />
Våra bibliotek – varför finns de?<br />
Maria: Skapandet av Konstbiblioteket<br />
hänger samman med de starka folkbildningsideal<br />
som förekom i början av<br />
1900-talet. Ambitionen att förmedla<br />
konsten och upplevelsen av den till det<br />
stora flertalet utvecklades och konstbildning<br />
blev ett begrepp. Denna tanke<br />
och ambition präglade också Rickard<br />
Bergh då han som nytillträdd överintendent<br />
för Nationalmuseum 1915<br />
uttalade följande vision för tillgängliggörandet<br />
av Nationalmuseums samlingar<br />
för publiken:<br />
De bildande konsterna borde liksom musiken<br />
vara hela folkets egendom, icke som en<br />
förnäm, isolerad företeelse utan som ett<br />
överallt verksamt medel till nationell<br />
väckelse och kulturell utveckling.<br />
Den nye överintendenten tog initiativet<br />
till en omdaning av Nationalmuseum<br />
med tydlig museipedagogisk inriktning.<br />
I reformen ingick även arkiv och<br />
bibliotek. Boksamlingen hade tidigare<br />
mest setts som en av flera samlingar<br />
i museet, men nu kom den att alltmer<br />
betraktas som ett ”bibliotek”, det vill<br />
säga en samling av speciell karaktär<br />
vars organisation, skötsel och utveckling<br />
fordrade en för uppdraget särskilt<br />
lämpad eller utbildad person. Konstbiblioteket<br />
fick sin första bibliotekarie,<br />
Karl Wåhlin.<br />
Nationalmuseums samling av utländsk<br />
litteratur har visserligen länge<br />
räknats som offentlig boksamling och<br />
fanns med redan i andra upplagan<br />
(tryckt 1888) av accessionskatalogen<br />
över i Sverige förefintlig utländsk<br />
litteratur. Då, likaväl som nu, var boksamlingen<br />
en viktig intern resurs och<br />
museets egen personal stod för de flesta<br />
lånen, men även andra personer såväl<br />
som institutioner kunde låna. Bibliotekets<br />
allra första registrerade lån<br />
från 10 januari 1879 gjordes av Ludvig<br />
186
Change language