Bortom förlägenheten
Antologi_Bortom_webb
Antologi_Bortom_webb
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
över akademiker i allmänhet, och som<br />
forskarutbildad bibliotekarie upplevde<br />
jag att det fanns tillfällen då jag gjorde<br />
bäst i att tona ner min bakgrund som<br />
akademiker. Samtidigt utgjorde den<br />
här övergångsperioden en möjlighet för<br />
många undervisande bibliotekarier vid<br />
landets vårdhögskolor att demonstrera<br />
den pedagogiska potentialen i bibliotekets<br />
undervisning liksom dess betydelse<br />
för utvecklandet av ett vetenskapligt<br />
arbetssätt.<br />
Ett exempel är det samarbete som vid<br />
den här tiden inleddes mellan bibliotekarierna<br />
vid Kalmar, Karlskrona och<br />
Växjö vårdhögskolor vilket resulterade<br />
i en gemensam studiedag i informationssökning<br />
och bibliotekskunskap<br />
för lärarna på respektive vårdhögskola<br />
med rektorernas fulla stöd. Studiedagen<br />
var en miniversion av en 5-poängskurs<br />
i bibliotekskunskap för lärare som hade<br />
presenterats av bibliotekarierna vid<br />
Vårdhögskolan i Örebro vid vårdbibliotekskonferensen<br />
i Eskilstuna 1992<br />
(Pettersson & Wolke, 1993, s.166). Samtidigt<br />
började begreppet informationskompetens<br />
få spridning i biblioteksvärlden<br />
och första gången det nämndes i ett<br />
svenskt officiellt dokument var 1996 i<br />
BIBSAM-utredningen ”Studenternas<br />
bibliotek” (1996 Hagerlid). Allt talade<br />
då för en utveckling mot en allt bredare<br />
förankring av begreppet och ett fördjupat<br />
samarbete mellan lärare och bibliotekarier<br />
i syfte att främja och stärka<br />
elevers och studenters lärande. Överhuvudtaget<br />
var det här en spännande<br />
och omvälvande tid i hela biblioteksvärlden,<br />
inte minst för att den också<br />
inbegrep bibliotekarieutbildningens<br />
omvandling från en yrkesutbildning<br />
till en akademisk högskoleutbildning<br />
parallellt med internets starka tillväxt.<br />
Ett kvarvarande positivt intryck från<br />
dessa inledande år av min bana är att<br />
sjuksköterskestudenterna och deras<br />
handledare än i dag hör till den svenska<br />
högskoleutbildningens mest aktiva och<br />
medvetna användare av bibliotekets<br />
resurser och tjänster.<br />
Löftena från de här åren har tyvärr<br />
inte infriats trots många ansträngningar<br />
och vällovliga initiativ av eldsjälar både<br />
bland bibliotekarier och lärare. Eldsjälar<br />
i all ära, men det ligger nu i deras<br />
natur att försvinna förr eller senare och<br />
det står inte i deras makt att initiera en<br />
hållbar utveckling i fråga om integreringen<br />
av medie och informationskunnighet<br />
i den pedagogiska processen. För<br />
min egen del kvarstod engagemanget,<br />
om än i en något dämpad tappning. Jag<br />
arbetade fortfarande med användarutbildning<br />
men nu med inriktning mot<br />
ekonomiämnena och informatik. Den<br />
uppsats som jag vid den här tiden skrev<br />
inom ramen för en högskolepedagogisk<br />
introduktionskurs vittnar om frustration<br />
över att så mycket vid det laget<br />
hade sagts och skrivits om vikten av pedagogisk<br />
samverkan mellan lärare och<br />
bibliotekarier i fråga om informationskompetens<br />
samtidigt som mycket litet<br />
av dessa ambitioner och rekommendationer<br />
hade realiserats i praktiken.<br />
Bl.a. citerar jag SUHF-utredningen från<br />
2003 där det konstateras att Sverige på<br />
det här området ”släpar efter när det<br />
gäller både probleminsikt och ansatser<br />
till nationellt handlande”, en bedömning<br />
som med enskilda undantag gällde<br />
och tyvärr fortfarande gäller ”såväl den<br />
politiska som den akademiska ledningen<br />
för högskolan” (s. 20).<br />
Att eftersläpningen också gäller det<br />
12
Change language