Bortom förlägenheten
Antologi_Bortom_webb
Antologi_Bortom_webb
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
planering, från hur den personen hade tänkt<br />
och planerat de här lektionerna. Så som jag<br />
vill jobba, jag vill ju vara med från början.<br />
Jag vill ju sitta och planera lektioner. Alltså,<br />
om eleverna ska göra ett större arbete som<br />
ska hålla på i fem veckor, då vill ju jag vara<br />
med redan i planeringsstadiet inför det här,<br />
så att jag tillsammans med läraren, eller<br />
läraren med mig, lägger upp lektionen så att<br />
informationssökning blir något kontinuerligt<br />
under den här tiden. Då tror jag att eleverna<br />
kommer att lära sig mer och de kommer<br />
att få ett bättre resultat just när det gäller<br />
informations … alltså källor. Vilka källor man<br />
använder. Men då tar det ju tid. Då måste<br />
läraren involvera en annan person, det vill<br />
säga mig som inte är så insatt i pedagogik<br />
egentligen. Så det blir någonting nytt. Så det<br />
tror jag är ett stort hinder för att använda mig<br />
som resurs. (A-K. Perselli, 2014, s. 153)<br />
I citatet framgår det att skolbibliotekarien<br />
strävar efter ett djupare samarbete<br />
där hon deltar redan från början<br />
i kursplaneringar, men att detta sällan<br />
uppstår. Snarare verkar det som om<br />
lärare tilldelar skolbibliotekarien en<br />
bestämd dag och tid att komma in och<br />
hålla en lektion i informationssökning<br />
och källkritik. Bakgrunden till att skolbibliotekarien<br />
inte involveras i lärarnas<br />
kursplanering finner hon i skillnaden i<br />
pedagogiska kunskaper. Mot bakgrund<br />
av vilka förväntningar som ofta finns<br />
på en bibliotekaries kunskaper kan<br />
lärarnas agerande även förstås som att<br />
de inte har några förväntningar på att<br />
skolbibliotekarien har några pedagogiska<br />
kunskaper. Pedagogiska kunskaper<br />
ingår inte i den traditionella bilden av<br />
bibliotekarieyrket, och det är den bilden<br />
bibliotekarier ofta får kämpa med.<br />
Några av dessa förväntningar framkommer<br />
i nästa avsnitt. Exemplet nedan,<br />
som är en varsamt anpassad version<br />
från Jans undersökning, kommer från<br />
universitetsvärlden, men torde tämligen<br />
enkelt även kunna användas för att<br />
förstå det biblioteksrelaterade pedagogiska<br />
förhållningssättet på grundskolans<br />
och gymnasiets nivåer.<br />
Tankar om visa och undervisning<br />
För alla oss som undervisar vid universitet<br />
och högskolor, vid gymnasier<br />
och grundskolor, ja vid alla slags skolor<br />
kan det vara värt att fundera en stund<br />
på vad vi egentligen gör när vi undervisar.<br />
För ett par år sedan skrev Jan som<br />
nämnts en rapport om e-lärande vid<br />
Mittuniversitetet. I studien intervjuades<br />
drygt 20 personer, ca hälften lärare<br />
och hälften bibliotekarier. Bland de<br />
saker som var verkligt intressanta och<br />
som kom ut av undersökningen var dels<br />
ett resonemang och en beskrivning om<br />
relationen mellan universitetslärare<br />
och universitetsbibliotekarier<br />
som sätter fingret på ett problem i deras<br />
relation, dels det som kröp fram när<br />
skillnaderna mellan att visa och att<br />
undervisa diskuterades, vilket strax ska<br />
utvecklas. För att ytterligare fördjupa<br />
vårt resonemang om bibliotekarien<br />
som pedagog lyfter vi här upp denna<br />
fråga från nämnda undersökning som<br />
illustrerar förväntningar på vem som<br />
kan undervisa och vem som kan visa.<br />
Är det skillnad mellan att visa och<br />
att undervisa?<br />
Rubriken här ovan var också en fråga<br />
i undersökningen som alltid behövde<br />
förklaras, men som också väckte en hel<br />
del engagemang. Undervisning – det<br />
togs som mer eller mindre givet – hand-<br />
86