Bortom förlägenheten
Antologi_Bortom_webb
Antologi_Bortom_webb
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
är det stora skillnader avseende både<br />
innehåll och genomförande. Under<br />
2000-talet ökade behovet av undervisning<br />
i informationssökning dramatiskt.<br />
I takt med den ökande digitaliseringen<br />
av samhället, vilket bl.a. innebar tilltagande<br />
tillgänglighet av information<br />
i e-tidskrifter och på webbplatser, och<br />
utvecklingen av Webb 2.0, har även,<br />
som redan nämnts, bibliotekariens<br />
undervisning förändrats (Asselin &<br />
Doiron, 2008). I dag förväntas bibliotekarier<br />
förutom att undervisa om var<br />
kvalitativ information finns på internet,<br />
även kunna lära ut hur man undviker<br />
försåtliga fallgropar på internet,<br />
dvs. källkritik. De kunskaper som en<br />
bibliotekarie förväntas besitta har med<br />
andra ord drastiskt förändrats.<br />
Samhällets förväntningar på bibliotekarier<br />
påminner om de förväntningar<br />
som finns på lärare fast på ett omvänt<br />
sätt. När det gäller lärare förväntas<br />
dessa, oftast på egen hand, tillägna sig<br />
kunskaper om internet och digitala<br />
resurser som kan användas i undervisningen<br />
visar Ann-Katrins studie<br />
(A-K. Perselli, 2014). Studien visar<br />
även att lärarnas personliga förhållningssätt<br />
som bygger på deras livserfarenheter<br />
och kunskaper i ämnet,<br />
didaktik och pedagogik ligger till grund<br />
för hur de väljer att arbeta med IT och<br />
digitala resurser. På ett liknande sätt<br />
är det betydelsefullt om bibliotekarien,<br />
utöver sina kunskaper om IT och digitala<br />
resurser (källor) på internet, får<br />
möjlighet att tillägna sig grundläggande<br />
kunskaper i pedagogik och didaktik,<br />
och kanske även i ämnet. I undervisningen<br />
samspelar bibliotekariens unika<br />
erfarenheter och kunskaper med de<br />
pedagogiska och didaktiska, i förståelsen<br />
av hur studenter och eleverna<br />
tänker och tolkar det som förmedlas.<br />
Hur bibliotekarier väljer att arbeta pedagogiskt<br />
med undervisning i informationssökning<br />
– oavsett utbildningsform<br />
– relaterar till deras personliga erfarenheter<br />
och specifika kunskaper, dvs. det<br />
som ligger till grund för deras personliga<br />
förhållningssätt. Hur bibliotekarien<br />
kan utveckla sitt pedagogiska arbete<br />
relaterar även till samarbetet med<br />
lärare om planering och genomförande<br />
av undervisningen (se t.ex. Malmberg &<br />
Graner, 2014; A-K. Perselli &<br />
Gustafsson Åman, 2006)<br />
Som ovan beskrivits var den undervisningen<br />
vi tidigt i våra karriärer var<br />
med om att bedriva mer av en visning<br />
av hur gränssnittet såg ut och hur<br />
sökningen i Libris gick till än regelrätt<br />
undervisning. I dag är gränssnitten mer<br />
användarvänliga och ofta intuitiva och<br />
bibliotekarierna har ofta tillgång till<br />
datorsalar för undervisning. Dessutom<br />
är studenter och lärare i regel betydligt<br />
mer vana att hantera datorer och tolka<br />
digitala symboler på datorskärmar jämfört<br />
med i början på 1990-talet.<br />
Vem får vara lärare?<br />
Under 2000-talet genomgick undervisningen<br />
i informationssökning en<br />
betydande utveckling. På universitetsbiblioteket<br />
i Linköping var det oftast<br />
kontaktbibliotekarier som genomförde<br />
undervisningen. Från att ha varit en introduktion<br />
första terminen och en mer<br />
ingående undervisning inför examensarbetet<br />
eller C-uppsatsen, utökades<br />
undervisningen i de flesta program och<br />
fristående kurser till tre gånger för studenterna<br />
under deras studietid upp till<br />
C-nivå. Dessutom blev undervisningen<br />
84
Change language