Bortom förlägenheten

Mycket av den teknik som finns idag
upplevs som mer avancerad, men också
mindre lättanvänd. Många biblioteksbesökare
behöver hjälp med kopiering,
utskrifter och scanning. Det kan
vara frågor från besökarna om hur de
kommer in på en viss hemsida, hur en
epostadress skapas och en del vill att
bibliotekarien skall hjälpa till att gå
igenom deras texter för att rätta stavning.
Det kan vara vuxenstuderande
som förväntas skriva i Word och är
osäkra på det och hur de sedan ska bära
sig åt för att maila detta till sina lärare.
Kopiatorn som fanns på 1980/90-talet var
lättare att använda än de som finns idag. Ett
annat exempel är Word, för 10 år sedan hade
det 5-6 funktioner, nu när användaren kommer
in är det en hel display full av funktioner
(18 år).
De flesta frågorna från biblioteksbesökarna
som också kräver mest
handledning gäller nedladdning av
e-böcker.
Det är det enklaste som kräver mest tid
av mig säger en bibliotekarie, mycket
frågor kommer om e-böcker och nedladdning
av dessa på plattor.
Det kan ta en hel del tid att förklara och visa
hur de skall göra. När de lärt sig ett sätt på en
platta så sker utveckling av nya sätt och nya
plattor, det är tufft att hänga med (33 år).
Besökarna uppfattar självbetjäningen av
medier som positiv enligt de intervjuade.
Alla besökare vill inte träffa hjälpsamma
bibliotekarier. Vissa vill bara gå in, hämta sin
bok, låna och gå ut. Självbetjäningen gör att
dessa inte behöver ha kontakt med personalen
och det kan jag tycka är positivt. En
maskin är placerad så att de kan ha kontakt
med personal om de vill. Placeringen är
väldigt viktig (19 år).
Det blir ett mer frivilligt möte och
personalen möter besökaren ute i
biblioteksrummet.
Särskilt gynnade grupper
Vissa biblioteksbesökare har gynnats
extra mycket genom nya tekniska verktyg,
men också genom anpassade medier
menar de intervjuade. Det är framför
allt personer med olika funktionsnedsättningar
som exempelvis talbokslåntagare,
synskadade och personer
med läs- och skrivsvårigheter.
Det är inte länge sedan vi erbjöd kassettband
till talbokslåntagarna, sedan kom Daisy-
skivor med särskild spelare, idag kan var och
en ladda ner filer själv i sin platta eller telefon
via Legimus. En otrolig utveckling på kort tid
(35 år).
En kille från gymnasiet berättade för mig att
han fått tillgång att ladda ner talböcker själv
och sa att det var som en ny värld som öppnande
sig för tidigare behövde han hjälp av mig
varje gång han skulle ladda ner en talbok. Nu
upplevde han att han var precis som alla andra,
kunde ha sin bok i sin smartphone (33 år).
Andra grupper är invandrare och flyktingar
som dels har fått en större bredd
av litteratur och dagstidningar på sitt
hemspråk. De kommer ofta också och
får datasupport, information om hur de
hittar blanketter och faxar.
63