Bortom förlägenheten
Antologi_Bortom_webb
Antologi_Bortom_webb
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
på Statens medieråd om att ”MIK är<br />
något som egentligen inte bör vara begränsat<br />
till barn och unga, utan en del av<br />
det livslånga lärandet” (Svedemyr, 2014,<br />
s. 8) erkänns begränsningen samtidigt<br />
som det tycks tyda på en gryende medvetenhet<br />
om att den svenska MIK-lanseringen<br />
behöver kompletteras för att<br />
nå framgång på bred front. Ytterligare<br />
en orsak till att uppslutningen kring<br />
MIK-begreppet inte blivit bredare<br />
inom högre utbildning är att man helt<br />
enkelt inte satt sig in i innebörden, eller<br />
rättare, innebörderna av paraplytermen<br />
utan verkar ha tagit för givet att MIK<br />
handlar om ett slags fortsättning på det<br />
s.k. och numera nedlagda PIM-projektet.<br />
Praktisk IT- och mediekompetens<br />
(PIM) ingår givetvis i MIK-begreppet,<br />
men det är bara en komponent bland<br />
många andra.<br />
Det första europeiska forumet<br />
för MIK-frågor mynnade ut i Paris<br />
Declaration on Media and Information<br />
Literacy in the Digital Era (2014)<br />
som uttryckligen betonar vikten av<br />
att betrakta teknologirelaterade och<br />
innehållsrelaterade kompetenser som<br />
komplementära. Medie- och informationskunnighet<br />
kan aldrig ersättas<br />
av datorkunnighet och IT-kunskaper.<br />
Således är det viktigt att samtliga aktörer<br />
och intressenter har klart för sig<br />
att ”it is neither useful nor efficient to<br />
promote a single literacy or single skill<br />
set without embedding it in the wider<br />
context of media and information<br />
literacy” (pp. 1-2). Såväl i den digitala<br />
samtiden som i den digitala framtiden<br />
kommer MIK-begreppet att vara det instrument<br />
vi har till vårt förfogande för<br />
att utbilda våra studenter till självständiga<br />
och kritiska informationssökare<br />
och tänkare liksom för att bygga broar<br />
mellan klassisk bildning och det nya<br />
medie- och informationslandskapet.<br />
Begreppet står dessutom i samklang<br />
med det öppna lärandet med OER<br />
(Open Educational Resources) och<br />
MOOCs (Massive Open Online Courses).<br />
Framväxten av ett individualiserat<br />
och öppet lärande kommer att ställa allt<br />
större krav på de studerandes förmåga<br />
att själva kritiskt överblicka och gallra<br />
i stora informationsmängder. Information<br />
blir inte kunskap av sig själv utan<br />
kunskapen måste så att säga destilleras<br />
fram i flera omgångar. I den processen,<br />
som kan bli både lång och komplicerad,<br />
utgör utbildning i medie- och informationskunnighet<br />
den givna basen. Hur<br />
skulle man då som undervisande bibliotekarie<br />
kunna inleda arbetet med MIK<br />
vid våra lärosäten?<br />
Som ett led i introduktionen av<br />
MIK-begreppet vid Högskolan Väst<br />
arbetade jag fram ett policydokument<br />
där det bland annat slås fast att det i<br />
bibliotekets undervisningsuppdrag ingår<br />
att förbereda studenten på de krav<br />
som ställs i ett föränderligt informations-<br />
och nätverkssamhälle. Jag pekar<br />
också på vikten av att sätta in undervisningen<br />
i det större sammanhang som<br />
paraplytermen medie- och informationskunnighet<br />
(MIK) utgör för att<br />
tydliggöra kopplingen mellan informationskunnighet<br />
och nära angränsande<br />
områden som kunskap om och användning<br />
av olika medier. En grupp lärare<br />
vid Avdelningen för företagsekonomi<br />
presenterades dessutom för begreppet<br />
i föreläsningsform i samband med ett<br />
seminarietillfälle. Det har resulterat<br />
i att några lärare vid Institutionen för<br />
ekonomi och IT numera använder<br />
18