Bortom förlägenheten

en bred syn på vad som bör ingå i en kurs
i informations- och dokumentationsteknik.
Den är också framåtsyftande
till det kommande yrkeslivet och inte
inriktat på en akademisk miljö som de
flesta teknologer trots allt lämnar efter
civilingenjörsexamen. Att förbereda
studenterna på de krav som kommer i
arbetslivet är en viktig uppgift. Biblioteken
kan hjälpa till i detta men det måste
ske i samarbete med övrig utbildning.
Kursen beskrivs av Nancy Fjällbrant
som den första kursen i användarundervisning
som genomfördes i Norden. ”The
first record of a course designed for users
that I have been able to find information
about is a course in information and
documentation techniques given at the
Royal Institute of Technology, Stockholm,
in 1968, […] This paper states that a two
months course ended on 31st May 1968.
The course attempted to cover the whole
process of information storage and transmission.
“The section about computerized
documentation was “much appreciated.”
There were 18 participants in this
course, many with a Master of Engineering
degree, or a degree in the physical or
natural sciences. In a course evaluation
“most participants suggested that this
type of course should be a compulsory
subject in every academic degree.” 33
Intervjuer med några som var
verksamma vid IDC och KTHB
Jag har intervjuat tre personer som
arbetade vid IDC på KTHB. Det är
Gunnar Carlsson, som fortfarande är
33 Fjällbrant, Nancy et al: The Development of
End-User Education in Computerized Information
Retrieval in the Nordic Countries, https://helda.hel-
sinki.fi/bitstream/handle/1975/1490/5.6.user.pdf.txt;-
jsessionid=0EC582F929A49C7D075D1627CBD3B-
C34?sequence=69
verksam vid KTHB, Lars Klasén och
Peter Sabsay. De har alla generöst
bidragit med sin kunskap och erfarenhet
men även genom att hänvisa till de
utredningar och rapporter om IDC som
skrivits under åren.
Gunnar Carlsson anställdes som
informatiker 1974 på IDC och fick snart
ansvar för den ekonomiska samordningen
av alla projekt som IDC hade.
Zophia Gluchowicz var vid denna tid
verksam som chef och projektledare
för IDC under åren 1967-1975. Roland
Hjerpe beskrivs av Gunnar C som
en förgrundsgestalt och akademisk
visionär vid IDC. Hjerpe var även en av
deltagarna på Gluchowocz kurs 1968.
Gunnar Carlsson fortsatte sedan på
KTHB med att bygga upp den administrativa
avdelningen och blev sedermera
även dess chef och ställföreträdande
överbibliotekarie. Han blev klar som
civilingenjör i Teknisk fysik 1974 och
arbetade därefter kortvarigt på STFI
Svenska Trävaruinstitutet 34 .
Gunnar berättar om den tidiga verksamheten
med kurser och kursutveckling:
”IDC byggde upp kurser i informationssökning
för studenter. De kompendier
som skapades för kurserna finns
utgivna i KTHBs egna serier. Maskin
(med många studenter) var en av de
första, sedan Bergs och därefter V-sektionen
35 . Kurserna testkördes på Maskin
i några år.
Men det var trögt att få in infosökningskurserna
på andra sektioner.”
För att bredda ingenjörsutbildningarna
skapades ett paraplybegrepp av ett
34 Numera Innventia
35 Väg- och vattenbyggnad, sedan 2003 kallad
Samhällsbyggnad.
127