Bortom förlägenheten

På en del skolor har också elever haft
jourverksamhet förlagd till biblioteket.
Det är mycket gratisarbete som lagts
ner där. Givetvis har de här engagerade
lärarna, eller joureleverna för
den delen, inte haft den kunskap som
en utbildad bibliotekarie har. Det har
bara av den anledningen varit svårt
att använda skolbiblioteket på det sätt
som man gör i informationssökningsprocessen.
Mina erfarenheter kommer
från grundskolan. Kanske har det varit
bättre på gymnasieskolornas bibliotek?
Har man haft utbildade bibliotekarier
där de senaste 45 åren? Jag vet faktiskt
inte.
En resa västerut
Lena berättar att hon blev intresserad av
Guided Inquiry under utbildningen på
bibliotekshögskolan. Hon hade redan
före bibliotekarieutbildningen utbildat
sig till ämneslärare och arbetat som
högstadielärare i engelska och svenska.
Kanske var det den här bakgrunden
som fick henne riktigt intresserad?
Efter bibliotekshögskolan var det
svårt att hitta någon som sysslade med
Guided Inquiry. Lena kände inte till någon
– inte i Sverige i alla fall. Däremot
fanns det åtminstone en intresserad
och hängiven företrädare på annat håll.
– Det enda exemplet jag kände till där
teorierna om ISP, GI och third space
omvandlats till praktik var hos skolbibliotekarien
Randi Schmidt på Gill,
en high school i New Jersey, berättar
Lena. Jag bestämde mig för att åka till
USA för att se hur GI kunde se ut en
vanlig dag på en högstadieskola.
– Schmidt hade med stöd av Rutgers
universitet i New Jersey under tio
år utvecklat GI på ett metodiskt och
konkret sätt. Jag kom dit i oktober 2010
och det gjorde ett outplånligt intryck
på mig. För att processen ska starta
överhuvudtaget krävs att en lärare valt
ett arbetsområde där det är möjligt för
eleven att välja utifrån sitt eget
intresse. På Gill var det lämpligt i
avslutningskurserna i psykologi och
biologi. På högst personliga och privata
grunder kunde eleverna välja inriktning
för sitt fördjupningsarbete. Någon valde
en viss typ av hjärnskada för att en förälder
var drabbad. Någon valde en sjukdom
som eleven själv upplevt. Eleverna
stöttades när de inhämtade information,
först på grundläggande nivå, sedan
på alltmer avancerade nivåer. Under
processen fick eleverna handledning i
t ex referatteknik och begreppsbyggande.
En utveckling från vardagliga
begrepp till en alltmer vetenskaplig
terminologi. Det hela mynnade ut i en
litteraturstudie och en muntlig
presentation.
Third space
Det mesta av det här förstår jag faktiskt,
men plötsligt har Lena använt
ett begrepp som är nytt för mig – Third
space.
Sofia ger en bild av vad begreppet
Third space står för på Katedralskolan.
– Den modell som vi använt när vi introducerat
nya projekt i klasserna är en
modifierad variant av modellen Third
space, också den hämtad från Kuhlthau.
Vi tycker att modellen visar styrkan
i att ta sina egna frågor på allvar och
att kunna närma sig ett vetenskapligt
förhållningssätt. Modellen visar hur
vi människor tenderar att fastna i vår
egen världsbild och vad som kan hända
då våra egna frågor möter all världens
32