Bortom förlägenheten
Antologi_Bortom_webb
Antologi_Bortom_webb
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Fenomenologi – en filosofisk<br />
utgångspunkt<br />
Den fenomenologi som vi använder<br />
oss av här moderniserades av Edmund<br />
Husserl i början av 1900-talet. Inom<br />
fenomenologin har begreppet erfarenhet<br />
en central betydelse och betraktas<br />
som kunskap (Patocka, 2013). Husserl<br />
(1939/1973) menar att vi människor<br />
lär känna den värld vi lever i utifrån de<br />
erfarenheter vi redan har. Det innebär<br />
t.ex. att vi använder oss av våra erfarenheter<br />
för att förstå nya saker vi stöter<br />
på. Hans-Georg Gadamer (1960/1997)<br />
utvecklade i sin tur hermeneutiken<br />
som bl.a. behandlar hur vi människor<br />
når förståelse och kunskap om nya<br />
fenomen. I mötet med det nya och<br />
främmande bygger vi med utgångspunkt<br />
i våra erfarenheter upp förväntningar<br />
och en förförståelse som ligger<br />
till grund för hur vi tolkar det som är<br />
nytt för oss. Gadamer förklarar att vi<br />
ibland har för höga förväntningar på<br />
det nya, vilket då leder till antingen<br />
positiva eller negativa nya erfarenheter.<br />
Max van Manen (1991) utvecklade ett<br />
begrepp som han benämnde ”pedagogisk<br />
takt”. Med begreppet beskriver<br />
han ett särskilt förhållningssätt som<br />
pedagoger utvecklar genom erfarenhet<br />
med åren inom sitt yrke. Pedagogisk<br />
takt innebär att pedagogen med empati,<br />
respekt och intresse bemöter eleven<br />
och kan sätta sig in i dennes situation<br />
och omständigheter. För en lärare kan<br />
det exempelvis handla om att med en<br />
enda blick kunna se hur det är fatt med<br />
en elev för att kunna bemöta dennes<br />
behov. Pedagogisk takt kan beskrivas<br />
som pedagogens känsla för undervisning,<br />
vilket innebär kunskaper om<br />
eleven och dennes lärande, hur lärande<br />
kan motiveras, och ett förhållningssätt<br />
som bygger på erfarenheter, empati och<br />
reflektion (van Manen, 2008).<br />
Grunden till mötet med världen<br />
utgör på så sätt våra erfarenheter enligt<br />
den fenomenologiska filosofin. Våra<br />
erfarenheter är oftast personliga och<br />
grundade i den sociala kultur vi växer<br />
upp i, vi har en personlig livsvärld som<br />
utvecklar oss till de vuxna vi blir<br />
(Husserl, 1936/1970). Med livsvärlden<br />
som grund får saker och företeelser ofta<br />
en personlig mening och innebörd för<br />
oss. En dagstidning är nyhetsförmedling<br />
för mig, kanske är den omslagspapper<br />
för dig.<br />
Sammanfattningsvis används i vårt<br />
fortsatta resonemang om pedagogik och<br />
bibliotekarier begrepp och sätt att se och<br />
förklara saker som har sin grund i det<br />
fenomenologiska sättet att förstå<br />
världen. Vi använder oss också av en<br />
distinktion mellan att undervisa och att<br />
visa som kommer från Jans undersökning<br />
som nämndes här ovan. Exemplet<br />
kommer från universitetsvärlden, men<br />
torde tämligen enkelt även kunna<br />
användas för att förstå det biblioteksrelaterade<br />
pedagogiska förhållningssättet<br />
på grundskolans och gymnasiets<br />
nivåer.<br />
Den pedagogiska rollen<br />
Pedagogik var ett ämne med svag framtoning<br />
i vår bibliotekarieutbildning i<br />
slutet på 1980-talet. Ändå kom olika<br />
former av undervisning och handledning<br />
att uppta en stor del av våra<br />
arbetsuppgifter, i synnerhet var det<br />
tydligt på universitetsbiblioteket. På de<br />
skolbibliotek där vi arbetade i början<br />
av 1990-talet var det mest en fråga om<br />
att finnas till hands för eleverna när<br />
82
Change language