Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

ORTSBOR BERÄTTAR
Sammandrag ur UKF:s kassettband nr 35 sidan 1 och 2
av Gudrun Sandén
Rut Andersson, Håtuna och hennes sonson Einar.
Intervjuare Börje Sandén
1982-04-14
UKF:s arkiv rutland-35-1-2.doc
------------------------------------------------------------------------------------------------------
Personer: Hilding Jonsson, Haberman, Malmström, Ensjö, Lewenhaupt, Rutger Mark, Ester Jonsson,
Lindkvist, Sehmann, Bertil Björketun, Björkman, gruvfogde Gran, Bergman, Andrén, Margareta, Susan,
Lillanna Lewenhaupt, Hulda Helén, Andén, Tore Karlsson, Rikard Karlsson, Greta Krantz, Erik
Sundblad,
Orter: Almunge, Rörsby, Tjusta, Knutby, Fastena, Håbolund, V Ryd, Bondtjusta, Kevan, Etiopien,
Frötuna, Grynsta, Råbacka, Knapperbacken, Myggdansen, Ugglebo, Karlberg, Skråmstatorp, Åtorpet,
Brittaberg, Krympåkern, Ekedal, Skrabbelkärr, Hersbytorp, Odenslund, Tyskland, Långbacken,
Signhildsberg, Väst-Tibble, Varpsund, Fridhem, Eriksund, Vallbyvik,
Ämnen: Affärer, Håtuna Baptistkapell, dop, grafitgruvan, dansbanan, judebarn, ålderdomshemmet,
apoteket, läkarbostaden, överrodden, skolor, jordbrukskassan, pråmtrafik
Busstrafiken och affären.
Bussarna, som min make satte igång med för 60 år sedan går än i dag. Jag har tillsammans med Hilding
Jonsson berättat om det i Vi skriver i Upplands-Bro. Jag kom hit 1922. Det var verkligen synd om folk
förr. Folket var fattigt. Jag fick börja jobba innan jag slutat skolan. Jag kom från Almunge. Det var så
olika dialekter trots att avståndet bara var 6 mil. Jag tyckte att almungespråket var så fult. Jag fick bara gå
5 år i skolan. Jag behövdes hemma på gården. Jag har alltid arbetat och aldrig studerat. Som trettonåring
fick jag mjölka och göra allt arbete i ladugården. Det har varit ett arbetsamt liv.
Vi kom till affären i Tjusta. Första affären tog vi emot 1914 i Rörsby i Almunge. Vår gård låg längst
bort i Almunge. Vi gifte oss 1914 och under kriget var min make inkallad i perioder och jag fick ta hand
om butiken.
Här var så tätt med affärer. En affär ägdes av Haberman och i Håbolund ägde Malmström. Den sista
ägaren av Tjusta handel var Ensjö. Vi hade affären bara 7 år. Det kom en Konsumaffär alldeles nära
Håbolund och vi tyckte det var oförskämt att sätta upp en affär så nära. I V Ryd fanns en Konsumbutik
och en privat alldeles intill. Det var mycket statfolk och det var olyckan för oss. Ett par bönder kom med
smör och bytte till sig varor. Det som var svårt var att så många handlade på kredit och aldrig betalade, så
efter 7 år gick vi i konkurs. Somliga bara flyttade iväg. Maken var släpphänt och lät folk handla på bok
och sedan gick mitt arv till att reda upp affärerna. 249
Affären i Tjusta och Evangeliska fosterlandsstiftelsen.
Jag har fyllt 90 år och jag förundrar mig över att armar och ben har hållit. På 4 platser där jag bott har jag
burit vatten långa vägar. Vi har haft stort hushåll med två bodbiträden och 4 barn. När sedan maken
började bygga garaget fick jag ha chaufförerna i maten också.
Vi arrenderade av greve Lewenhaupt. (Affären låg vid infarten till Tjusta skola.) I hagen bakom affären
hade legat en gammal bondgård, som hette Bondtjusta. Där bodde en gammal änkefru och fåren gick och
betade i hagen. Evangeliska fosterlandsstiftelsen rådde om tomten där Rutger Mark nu bor. Tidigare
bodde Ester Jonsson i ett rum på övervåningen och tog emot predikanter och höll möten och syföreningar.
Huset var gammalt och kom till då ägaren till Frötuna hade släktingar som var missionärer i Etiopien.
Även nästa generation på Frötuna tog hand om missionärsbarn. Kapten Sehmann byggde. En medlem
bodde i Kevan, men så småningom dog alla ut och verksamheten lades ned. 346
1 D:\Ortsbor berättar\o35 Skapat den 04-11-19 13:08 Senast utskrivet 04-11-19 18:46
35