Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

ORTSBOR BERÄTTAR
Sammandrag ur UKF:s kassettband nr 101 sidan 1 och 2
101
av Gudrun Sandén
Gösta och Ellen Wikström, Tegelbruket
Ur kommun arkivet
UKF:s arkiv göelwik.doc
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Personer: Helge Fastlund, Carlander, Fritiof Johansson, Evald Karlsson, Ture Pettersson, "Tysta Sven"
Sven Karlsson, Skriken, Pelle Mes, Alexis, Paul Pettersson, Carlander
Orter: Haga, Bergshamra, Önsta, Högholmen, Råby, Målarvägen, Lindhagaberg, Furuberg, Grillby,
Lina, Södertälje
Ämnen: El, vatten, sjön, ångmaskin, press, sommartid, maj, sept, ugn, Mälardalens Tegelbruk, vinter,
Långholmen, Nyladan, tätstubbning, kvinnor, tegelsten, hyllan, vagnspikare, skjutare, utskjutare,
inskjutare, ungskatt, sand, fasad, sågspån, murtegel, matare, lok, bensinmotor, grävmaskin, Grov
Fabriks, fackförening, avlöning, lastbil, beställning, förskott, statfolk, konservering, Arbetsledarförbund,
Fabriksarbetarförbundet, Socialdemokratiska Ungdomsförbundet, SSU, kassör, pensionärsföreningen,
olycka, explosion, smedjan, smålänningar, danslokal, Medborgarhuset, Godtemplarhuset,
Biografapparaten, Folketshusföreningen, Snövit, Ljudfilm, sovalkov, konflikt, grannar, familjer,
ungkarlar
Tegelbruket.
Vi kom hit 1934. Det fanns varken vatten eller el i huset. 1939 blev det elektrifierat. Tegelbruket drevs av
en ångmaskin, som kördes av Helge Fastlund. Där fanns en gammal press, som hela tiden måste
repareras. Jag körde pressen. 1935 startade tillverkningen efter att ha stått still några år. Bruket var i gång
från mitten av maj till mitten av september och tillverkade ungefär 3 miljoner tegel.
Jägmästare Carlander ägde 12 tegelbruk i drift. Nu finns 3 bruk igång, Haga i Enköping och 2 i
Bergshamra. KF äger under namn av Mälardalens Tegelbruk. 1947 byggdes Bro Tegelbruk om för drift
även på vintern. KF köpte det ombyggda bruket och slopade de långa torkladorna, dit gubbarna hade kört
teglet i vagnar med järnhjul. Den ena ladan kallades Långholmen och den andra Nyladan. Det var två
våningar i ladorna. När teglet var torrt kördes det till ugnen. Det som för tillfället inte fick rum i ugnen
staplades tätt och det momentet kallades tätstabbning. Man placerade stenarna 3 och 3 i ugnen. När de
torkat något skildes de åt litet med hjälp av en kniv. Det var ett arbete som kvinnor utförde. 150
Ugnen.
Tegelstenarna kom på en matta och lyftes 3 och 3 till en vagn. Vagnen kördes in i ladan på ett spår och
stenarna lyftes upp på hyllorna. 4 man lastade av varje vagn. Unga pojkar sköt vagnarna, de kallades för
vagnspikare. När teglet torkat något, kom skjutarna och lastade 80 sten på sina kärror och sköt till ugnen.
Ugnen var som en tunnel. Runt ugnen var portar, där utskjutarna tog ut det färdigbrända teglet och
inskjutarna satte in det obrända. Mängden sten i ugnen var alltid konstant. Portarna murades igen efter
inskjutningen. En äldre man Fridolf Johansson murade. Han kallades ugnskatt. De som arbetade med
bränning arbetade fram till jul, då tätstabbarna skulle brännas också. 233
Leran.
Tegelmassan blandas med sand om man gör fasadtegel och sågspån om man gör murtegel. Den som
blandade kallades matare. Leran hämtades med vagnar, som drogs av ett litet lok med bensinmotor. Det
gick spår till lergroparna. Det fanns 9 vagnar i tåget. man grävde både med maskin och vissa år grävdes
det för hand. Det var 9 man som grävde. 275
Fackföreningarna.
Fackföreningen godtog inte att man var utanför facket. Alla tillhörde Grov Fabriks. Man hade gott
samarbete.
På eftermiddagen kom beställningar på tegel som skulle levereras med lastbil dagen därpå. Det fanns
mängder av olika sorters tegel. Det arbetet hade Wikström. Även arbetslistorna skulle lämnas till
Huvudkontoret. Avlöning var fjortonde dag. En del behövde förskott. 335
1 D:\Ortsbor berättar\o101 102 103 104 105.doc Skapat den 04-11-20 17:05 Senast utskrivet 04-11-21 00:08