17.12.2012 Views

Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Udda malningar och äggförsäljning.<br />

Greve Sparre på <strong>Bro</strong>gård var mycket intresserad. Han kunde komma med kusken och vagn och gå en hel<br />

förmiddag och titta. <strong>Bro</strong>gård hade egen kvarn, som fungerade åtminstone i början på 30-talet. De malde<br />

mest fodersäd.<br />

En gammal man bad Åke mala finmalet havre, som annars bara användes till grisar. Han hade inget<br />

mjöl och skulle försöka baka hårt bröd av havregröpen. Det blev ett mycket hårt och sådigt bröd.<br />

Motvilligt malde vi gröna ärter till mjöl. Det var beskt. Det var också svårt att mala bondbönor, vilket en<br />

del bönder odlade ganska mycket av. De ville inte ut på kvarnstenen utan roterade bara runt ögat, alltså<br />

mitten av stenen. Några år importerades majs och det mesta gick till kycklingfoder, men en del maldes till<br />

mjöl. Man bakade pannkakor av det, men det var också beskt. Majsen var mycket billig.<br />

Militärerna som låg i trakten kom på kvällar och nätter och skulle ha kross till sina hästar. Bland annat<br />

låg de vid Kockbacka under sina förflyttningar. De hade alltid bråttom. Vi fick 50 öre säcken.<br />

Normalt var vi två i kvarnen, men när det blev anhopning kom en man till och bara passade säckar och<br />

knöt. Kvarnen var igång året runt. Mesta arbetet var på hösten när staten lämnades ut. En del hade stat 1<br />

jan och en del 1 april. Då kom inte bönderna, för då fick de bara vänta. Det var på staten kvarnen levde.<br />

Alla gårdarna häromkring hade stat och den största var Viksjö. När staten upphörde 1945 fick det<br />

konsekvenser för alla kvarnar.<br />

Vi hade 4 grisar och höns, som levde på avfall från kvarnen. För att gulan skulle bli gulare fick vi ge<br />

dom finklippt gräs och maskrosor. Vi hade gäss och ankor också. Vi sålde ägg till fröken Ester<br />

Abrahamsson i Lagmansboda. Hon hade en bror, som hade Svartkärr. Åkare Ström tog ägglådorna till<br />

Mälartorget eller Hötorget, när han for förbi. Där stod Ester Abrahamsson och sålde. Hon hade många<br />

säkra kunder. Vi satte ut en skylt på vägen, där det stod Ström, när vi ville att han skulle hämta äggen. En<br />

dag kom ett par luffare förbi och ryggade tillbaka och vände. De trodde det var en varningsskylt för<br />

elström. Vi ungar fick tvätta ägg och de skulle vara absolut rena. Greta och Ivan Ström umgicks med<br />

mina föräldrar. 598<br />

Sidan 2.<br />

Personer: Rising, Ström, Rosén i Kronbacka, handlare Lundin, småskollärare fröken Tysk, lärare<br />

Strandberg, Lindeman, kantor Eriksson, Affe Sjöberg, soldat Tibblin, järnhandlare Beckman, Moppe,<br />

Hedendal, landsfiskal Arrén, soldat Hjelm, Alm, Anna och Stina i Aspvik, Gustaf med fingret, fröken<br />

Björnstjerna, fru Sjölander, Klas-Jon, Hedvall<br />

Orter: Klara Östra, Öråker, Sigtuna, Skälby skola, Aspvik, Ålsta, Lindormsnäs, Gustafssons Födkrok,<br />

Råby, Gullhäll, Kronbacka, Lennartsnäs, hotell Continental, Aspvikslund, Sandgrind, Frölunda, Hagtorp,<br />

Tibble mejeri, Johanneslund, Dunderhus<br />

Ämnen: Motböcker, matematik, biblioteksböcker, Hjortdödaren, Buffalo Bill, kamin, slöjd, naturlära,<br />

avgångsbetyg, orgeltrampning, klockringning, tjära, gravvård, åkeri, taxi, posten, barnmorska,<br />

landsfiskal, fjärdingsman, soldat, brännvin, strömming<br />

Olika sätt att få hem spriten.<br />

Både åkare Ström och Rising hade gubbarnas motböcker och köpte ut spriten och höll ett litet lager, så<br />

gubbarna bara skrev på och hämtade. De var tvungna att gå till Klara Östra Systembolag för dit hörde<br />

Kungsängenborna. Öråker hade Sigtuna som närmaste bolag. Gubbarna cyklade till Sigtuna med en<br />

ryggsäck och köpte en halvliter. De smakade på hemvägen, så när de kom hem var ryggsäcken tom. En<br />

gubbe, som skulle köpa mycket drog sin ryggsäck på isen, för han var så rädd att han skulle tappa<br />

flaskorna. 048<br />

Skolminnen.<br />

1921 kom vi till kvarnen. Jag var 4 år då. När jag skulle börja skolan var det i Skälby skola. Det var<br />

besvärligt på vintern, när gärdena därnere blåste igen. Vi gick över Aspvik och Ålsta, där fick vi lite varm<br />

mjölk med lite lingonsylt i av den snälla bondfamiljen. Hade man tur på hemvägen fick vi åka med<br />

mjölkbilen upp till banvaktsstugan vid stora vägen. Det var kallt på flaket, men var ändå skönt att få åka.<br />

Hade man riktig tur kom det en bonde som skulle till kvarnen och då fick man ju åka ända hem.<br />

Det var ett krav att man inte fick ploga för djupt, för då gick det inte att köra med släde. På vintern var<br />

3 D:\<strong>Ortsbor</strong> <strong>berättar</strong>\o31 Skapat den 04-11-19 12:50 Senast utskrivet 04-11-19 18:43

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!