Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

politik, stämmor och råd, Håtuna-Håbo-Tibble Försäkringskassa, Håbo-Bro Förenkingsbank, inflyttning,
avflyttning, apotek, läkare
Rutger Marks ungdomstid.
Under ungdomstiden deltar jag, Rutger Mark, i sammankomsterna hos Blenda Kellin. Vägen till Tjusta
var några kilometer längre än till skolan i Håbo-Tibble, men trots sena kvällar gick man med glädje och
tyckte man fått något till livs. Vi sjöng Bred dina vida vingar och det var mycket högtidligt. Vi kallades
"Blendas pojkar". Vi sysslade också med teater även sedan vi blivit vuxna. Julfesterna var något alldeles
extra. 048
Arbetstiden.
Under första världskriget var jag 13 år och gick och läste för prosten Bäckström. Under den tiden kom
bränslekommissionen in och jag började arbeta i skogen med skogsavverkning. Det var brist på bränsle
och man kom på att syrfälla vedskog. När man stämplat ut ett skogsparti, började man fälla från ena sidan
och lät alla träden falla åt samma håll. Det blev som en matta av träd. De skulle inte kvistas, utan saven
sköt upp i grenarna och på så sätt blev stammen uttorkad. På hösten och vintern skulle det huggas till ved.
Det gick bra i början, men snart hade man ingenstans att göra av riset och det blev så tätt, att man inte
kunde klättra igenom. Lönen var ungefär 1:25 kubikmetern. Veden skulle skiljas på prima och sekunda
ved. Allt som var över 3 tum skulle spräckas och travas för sig. Resten skulle randbarkas och travas för
sig. På sommrarna var jag med min far ute på slöjdarbeten. Jag blev den, som fick stanna hemma hos
föräldrarna, som blev orkeslösa och jag fick inte tänka på mig själv förrän jag var 28 år.
Sedan hyrde jag ett hus under Aske, som heter Bruket. Vi gifte oss då och far bodde hos oss i 5 år. Jag
fick inte bo kvar mer än 5 år. Jag hade rustat upp det åtskilligt och då var det bra för Aske, att ta det
själva. Vi bodde ett år i Ekudden och sedan i Svängsta i Håbo-Tibble Kyrkby. Där bodde jag till 1942 och
sedan dess bor vi i Tjusta. Jag arbetade som byggnadssnickare hos Bengt Henriksson i Bålsta. 1957
började jag som vaktmästare i Tjusta skola, men jag hade varit slöjdlärare där tre år tidigare. 1967 slutade
jag som slödjlärare. 186
Erik Sundblads barndom och ungdom.
Erik Sundblad är född 1899 i Spelviks församling i Södermanland. Min far köpte Helgesta 1904 av
slaktare Jonsson. Gården var mycket förnämligt uppbyggd. Han var 100 år före sin tid med vatten i
ladugården och plåttak på alla ekonomihusen. 1906 började jag i Tjusta skola för Blenda Kellin. Efter två
år började jag hos Mauritz Olsson i Håbo-Tibble. Då gick Artur Öberg i fjärde klass, men dem fick man
inte tala med utan stå med mössan i hand. De äldre hade nämligen lärt sig spela och hade en
utomordentligt bra musikkår. Georg Jansson slog på trumman och Johan En och Artur spelade trumpet.
De fick spela på lustbåtarna, som gick till Sigtuna och Skokloster. Läraren Olsson spelade vilka
instrument som helst. Vi hade kvarn vid Helgesta och kvarnbacken var inhägnad, för vi betade kor där.
Utanför gick allmänna landsvägen till Sigtuna med grindar. Där lade jag grunden till mitt intresse för
penningen. Jag blev ju kamrer i jordbrukskassan sen. När bondgubbarna åkte betalade de en slant, men då
sa dom, att du öppnar på hemvägen också. Så de betalade tur och retur, för på hemvägen sov dom, efter
besöket på Brasan i Sigtuna. De köpte brännvinet av Beda och aldrig mindre än 20-25 liter i dunkar,
aldrig i flaskor. De kunde då dricka ur locket. Jag läste för Söderbaum.
Teaterlivet i Håbo-Tibble.
Artur Öberg började samla ungdomarna kring sig från Håtuna och Håbo-Tibble. Vi höll till i Sundblads
drängkammare och sedan byggdes en teaterscen i Helgsta backe och även dansbana. Där var festplatsen.
Vi två var tillsamman all vår fritid. Vi gjorde utflykter på cykel till andra festplatser. I den teatergruppen
var Rutger Mark en framstående skådespelare. Vi uppträdde i gamla skolan i Håbo-Tibble och på
sommaren hade vi utescenen. Det var mycket stor publik. Vi var ute och spelade bl a i Vassunda
bygdegård. Vi spelade många roliga pjäser t ex Per Hansas lata dräng, Solstrålen på Björknäs och Den
dyrbara knuten.
1924 kom kyrkoherde Robert Littmarck till Håtuna. Han organiserade kyrkokör, som varade ända in på
60-talet. 1914 kom egnahemsrörelsen innan var det bönder i socknen, våra föräldrar, Johansson i Ålsta,
Eriksson i Adolfsberg och många andra. De hade gårdar på 35-60 tunnland. I Håbo-Tibble var det endast
bönder, men i Håtuna fanns herrgårdar. Bönderna från Håbo-Tibble var ganska små, när de kom till
Håtuna på pastoratsammankomster. Håtuna var moderförsamlingen. Artur och jag har aldrig varit så
politiskt intresserade. Vi tänkte mer på nöjen än politik. Men när gubbarna blev gamla och avgick valdes
3 D:\Ortsbor berättar\o93 94 95 Skapat den 04-11-20 09:46 Senast utskrivet 04-11-20 15:21